Den nätbaserade undervisningen öppnar för en bred variation av examinationsformer. Att på ett strukturerat sätt arbeta med att knyta lärandemålen till examination från planering till genomförande var en pedagogisk ögonöppnare för mig. Det gjorde också det tydligt för studenterna vad som förväntades av dem, och för oss lärare att hänvisa till.

Valet av examinationer görs av examinatorer som är utsedda av myndigheten. Examinationerna skall syfta till att bedöma graden av måluppfyllnad i en kursplan  och inget annat. Valet av exminationsform och hur den läggs upp är upp till lärosätet. Vägen till rättssäkra examinationer och studenters lärande går via didaktiskt väl underbyggda val av examinationer i en dialog mellan kursledning och examinator.

Här börjar vi därför att reda ut en del oklarheter och, ibland, missförstånd om examinationer generellt och på nätet.

Examinationer via nätet upplevs som mindre rättssäkra precis som muntliga examinationer trots att det finns flera aspekter av nätbaserade examinationer som snarare har förutsättningar att vara mycket rättssäkra. En anledning kan vara att rättssäkerhet ofta bara kommit att handla om att kunna säkerställa att vi examinerar rätt person, vilket bara är en aspekt av rättssäkerhet.   

Med rättsäkerhet menas “förutsägbarhet” dvs. att grunderna för bedömning av studenters prestationer är tydliga och kommunicerade och att studenterna därmed har inblick i på vilka grunder de blir bedömda och betygssatta. Det innebär också att, oavsett betygsskala eller examinationsform, ska inga ovidkommande faktorer få spela in i bedömningen av studentens prestationer (likvärdig bedömning). Detta betyder också att alla studenter inte behöver behandlas exakt lika om behov finns av olika typer av stöd för samma sak – likvärdighet skall råda. Att säkerställa att man examinerar rätt student kan till viss del styras i utformningen av examinationen.  

Tydliga bedömingsgrunder är en viktig nyckel som verkar för rättssäkerhet och självständiga studenter (orienterar studenternas studieprocess) samt effektiviserar lärarens kommunikation före och efter bedömning. 

 
Sammanfattningsvis handlar rättssäkerhet i examinationer om att man beaktat:
 
  • att det är målen som examineras och inget annat (som kurslitteratur, innehåll, referenshantering eller annat som inte omfattas av målen)
  • hur studenten visar att målen är uppfyllda – i dessa beskrivningar som blir våra bedömingsgrunder finner vi våra examinationsformer. 
  • att detta sedan genomförs rättssäkert, dvs att det skall finnas insyn i hur bedömning gått till, på vilka grunder ett betyg satts samt ett säkerställande av vem som examinerats.

Röster om rättssäkerhet

En intressant bloggpost av Ola Leifler (Linköpings universitet), Om att examinera rättssäkert, väcker frågor om varför vi fortfarande examinerar genom traditionella salstentamen trots att kursen baseras på kollaborativt lärande och praktiska övningar i realistiska situationer. Han menar att det finns ibland bara en svag koppling mellan själva kursarbetet och tentamen.

Skriftliga examinationer är ofta överrepresenterade i högre utbildning och ofta förekommande i vissa välanvända former. Samtidigt finns andra krav och examensmål att beakta som  svarar mot examensmål och förordning som generella färdigheter och koppling till en yrkespraktik, exempelvis en viss autenticitet i examinationer. Examinationer som fångar den typen av  färdigheter och förståelse faller ofta mellan enskilda kurser i ett program.  Färdigheter som kritiskt tänkande och omdöme, men också förmågan att tala framför kamera och/eller grupp i kombination med att kunna extrahera nyckelinnehåll och kunna kommunicera det med trovärdighet och tydlighet, göra val, fatta beslut och agera självständigt, är också aspekter av kunskap som ibland behöver examineras. 
  
Med välgrundade beslut om examinationsformer kan variationen och kvaliteten på examinationer öka precis som studenters förberedelse för arbetsmarknaden i en samtid och framtid.
  
Med skriftliga examinationer kan man mena salstentamen, hemtentamen, annan skriftlig redovisning (t.ex. uppsats, pm, laborationsrapport). Salstentamen kan i digitala sammanhang översättas till hemtentamen i realtid som sker synkront men den formen brottas med ett flertal problem vad gäller övervakningskrav, nyttjande av otillåtna hjälpmedel osv., då många tentor bygger på faktakontroll och kortsvarsfrågor. 
Framöver ges ett antal förslag anpassade för nätbaserad undervisning och hur man kan kombinera olika tentamensformer till en helhet.

Att examinera arbeten som sker i grupp upplevs som svårt trots sin likhet med processer i arbetslivet. Det finns många sammanhang där arbete och även examinationer i grupp är motiverat. För att säkerställa att en individuell betygssättning kan ske, kan examinationen organiseras så att: 

  • Examinationen sker i flera steg/moment med en individuell förberedelse som behörighet för grupparbetet/examinationen. 
  • I fall där det handlar om rapporter eller uppsatser kan studenter göra individuella sökningar och redovisa söksträngar för ett kunskapsområde, göra konceptkartor eller andra framställningar av ett utgångsläget (resultatnotering ladok). På så vis har alla studenter ett kapital med sig in i arbetet med slutprodukten. 
  • En annan möjlighet är att göra själva examinationen muntlig men kräva en rapport/pappersprodukt är underlag och att man därefter i en kortare hearing testa gruppmedlemmar kring centrala frågor. 
  • Dessutom kan moment som avslutande individuella reflektioner eller individuella opponeringar eller redovisning i tvärgrupper användas och inte att förglömma bedömningsgrunderna.
  •  

Sammanfattningsvis bör man tänka på att säkra upp individuell bedömning i gruppuppgifter genom: 

A) användningen av bedömningskriterier, 

B) ha individuella delar som förberedelse eller ensam opposition

C) ha avslutande individuell prestation(rapport, munta, opponeringsprotokell etc)

D) dokumentation som logg alt. självreflektion

 

Examinationen ska säkerställa att studenten har visat att hen når målen i kursen. Att mäta måluppfyllelse genom att konstruera betygssteg baserat på procentsatser i en examination är ett mycket avancerat tillvägagångssätt. Den lägsta godkända procentsatsen ska alltså säkerställa att studenten når samtliga mål i kursen, utan undantag. Man kan alltså inte uppfylla något mål till en högre nivå för att kompensera för att man inte har måluppfyllelse på ett annat mål. Översatt till procentsats på tentan betyder detta att man inte kan ge godkänt för till exempel 60% rätt på tentan om man inte är helt säker att detta innebär att man uppnår måluppfyllelse för samtliga mål. Man ska alltså inte kunna läsa in vissa avsnitt av kursen och hoppa över andra och ändå få godkänt. Här kan man behöva fördela examinationen på flera delar för att säkerställa att inget mål missas. Övriga procentsatser ska mäta om studenten uppfyller målen på en högre nivå. Här måste man fundera över samtliga mål går att uppfylla på en högre nivå eller om det enbart är vissa mål som ska examineras på en flergradig skala. Ett möjligt upplägg är en basexamination där man har mycket högt ställda krav för godkänt för att säkerställa att samtliga mål uppnås (G). Nästföljande examinationsdel mäter till vilken grad flera eller samtliga mål uppfylls (flergradig skala)

 

  • Ofta traditionellt motiverade, sällan ett giltigt och välfungerande betygskriterium när lärandemålen är formulerade i kvalitativa termer

  • Kräver definierade betygsgränser som fångar in vad det är som den student som låt säga får efterfrågade 60 % rätt på en tentamen faktiskt kan, och vad den inte behöver kunna.

  • För att inte hamna i “inte behöver kunna definitionen” ställs stora krav på examinationen (uppgifter och dess organisering)

Examinationen kan med fördel fördelas över kursens tidsperiod. Detta minskar sårbarheten i kursen genom att inte spara all bedömning av måluppfyllelse till slutet av kursen. Det ger även möjlighet att fördela lärarnas arbetsinsats under kursen. Kunskapen hos den studentgrupp man ska examinera i slutet kan komma som en överraskning om man varken har stämt av aktivitet eller kunskapsnivå hos studentgruppen under kursens gång.

En inledande mindre examination kan användas i syfte att kalibrera förväntningar på både innehåll, upplägg och arbetsinsats. Studenterna får självförtroende och blir sporrade att fortsätta då de redan har klarat av ett delmoment i kursen.  Examinationen kan med fördel även användas för att kontrollera aktivitet och avregistrera icke aktiva studenter. Ett tidigt åtagande i kursen höjer deltagandegraden och genomströmningen i kursen. Den kan registreras som del i provmoment genom resultatnotering eller vara en egen resultatnotering.

En examination innehållande flera delexaminationer under kursens gång kan hanteras i Ladok med hjälp av resultatnoteringar. Varje ingående del registreras i ladok som en resultatnotering och betyg på examinationsmomentet sätts när samtliga delmoment är avklarade. Fördelen är att antalet resultatnoteringar kan varieras beroende på förutsättningar i kursen (antal deltagare, undervisande lärare, läsårsplanering, digitalisering, nya forskningsrön i ämnet, förändrat antal laborationer eller seminarier) som har förändrats under tiden kursplanen har beslutats fram till kursstart. Formerna för examination ska framgå i kursplan men antalet resultatnoteringar förs endast in i Ladok i kurstillfället.  Fördelen är att studenternas måluppfyllelse mäts vid flera tillfällen under kursens gång och betygssätts i slutet när läraktiviteterna är genomförda, vilket ger högre reliabilitet i bedömningen och utrymme för formativa återkopplingar till studenterna.

En examination i slutet av kursen lämnar utrymme för att läraktiviteterna under kursen gett studenten möjligheter att uppnå målen och även ha hunnit tillgodogöra sig formativ återkoppling under kursens gång. Examinationen kan ha syftet att sammankoppla och mäta flera i kursen ingående mål på ett övergripande och sammanfattande sätt.

Exempel
En artikel av Ola Leifler (Linköpings universitet), Om att examinera rättssäkert, väcker frågor om varför vi fortfarande examinerar genom traditionella salstentamen trots att kursen baseras på kollaborativt lärande och praktiska övningar i realistiska situationer. Han menar att det finns ibland bara en svag koppling mellan själva kursarbetet och tentamen.

Lärosätena bestämmer själva hur en examination ska utformas. Genom tydliga kursplaner och betygskriterier kan lärosätena klargöra de villkor som gäller för examinationen.

Detaljupplägg för flerstegsraketer behöver inte beskrivas i kursplanen, endast formen för examinationen (provmomentet). Exempelvis tentamen med skriftlig samt muntlig del, skriftlig individuell tentamen, muntlig grupptentamen, skriftlig inlämningsuppgift, videologg. Fundera över vad som kan vara viktigt för studenten att veta som skriftligt eller muntligt, individuellt eller grupp.

Designen (som kan inbegripa kvalificerande moment) beskrivs istället för studenterna vid kursstart i studiehandledningen tillsammans med orienterande bedömningsgrunder/kriterier.  En examination kan vara i flera delar (en blogg kan i kursplanen heta individuell skriftlig inlämning men genomföras i flera inlägg).

För att dokumentera detta kan man med fördel använda resultatnoteringar i Ladok.

I UKÄs Rättssäker examination, fjärde upplagan, behandlas examinationer i flera steg och löpande examination. “Högskoleförfattningarna lägger inga hinder för sådana upplägg. Inte heller lägger högskoleförfattningarna några hinder för användningen av ”minuspoäng”, dvs. att poängavdrag ges för felaktiga svar”. (sid 60)

Lärosätena har alltså stor frihet att utforma prov och andra former av examinationer.

“För löpande examination är det nödvändigt att i examinationsreglerna klargöra vad det är som ska bedömas av examinatorn och på vilket sätt examinatorn ska besluta utifrån studenternas prestationer. När de hanteras på ett korrekt sätt kan åtgärderna främja både kvaliteten på utbildningen och studenternas rättssäkerhet”.

Ett exempel på när detta är viktigt är E-portfolios då det tydligt måste framgå för studenterna vilka delar av deras arbete som bedöms och på vilka grunder.

 

Fördelar med dessa varianter är att man inte satsar allt på ett kort en examinationsform som skall fånga allt vilket ökar rättsosäkerheten. Man kan designa för progression i kunskaper och säkerställa att grundläggande kunskaper finns som förutsättning för nästa steg, som antingen kan vara en fördupning eller tillämpning eller en stickprovskontroll av baskunskaper där studenter t. ex. muntligt får redogöra för hur man gör beräkningar, analyserar ett område, sammanfattar och presenterar kunskapsområden etc. Detta innebär att läraren inte behöver ägna tid åt bedömning av ofullständiga uppgifter eller uppgifter som inte kommer att bli godkända. Hemtentamen kan alltså vara ett försteg till en munta (använd resultatnoteringar) och informera i studiehandledningen hur examinationen är upplagd. 

 
(Skriva om quiz som behörighet till munta/digital examination

Valet av examination och hur den utformas är helt upp till lärosätet så länge rättssäkerhet beaktas. 

    Lärosätena bestämmer hur examinationen ska utformas. Genom tydliga kursplaner och betygskriterier kan lärosätena klargöra de villkor som gäller för examinationen (ur Rättssäker examination, fjärde upplagan)

 Det finns mer eller mindre vanliga former av examinationer men hur vi väljer att utforma examinationen är alltså en del av lärarens professionalitet där det också är viktigt att kommunicera formen med studenterna (i kursplan enligt förordning) och som bedömningsgrunder vid kursstart (Lokala regler Lnu). 

Exempel

Advice for Choosing Alternative Assessments – en guide från irländska Dublin City University.

Tekniken är mycket sällan en anledning till avhopp. Men du kan behöva motivera och introducera den på ett genomtänkt sätt precis som ett arbetssätt. Det kan med fördel introduceras med hjälp av gruppövningar. En för ändamålet tillräcklig detaljerad beskrivning presenteras skriftligt och muntligt och får sedan diskuteras, tolkas eller provas i studentgrupper. En gemensam sammanfattning av olika framkomna synpunkter eller resultat ger förutsättningar att bemöta missförstånd eller göra mindre förändringar i upplägget. En enkel pollundersökning kan vara tillräcklig. 

Här reflekterar Lotta Eek-Karlsson, Institutionen för didaktik och lärares praktik, över att låta studenter arbeta med större digitala uppgifter och examinationer.

Bedömningsgrunder är en mycket viktig faktor för rättssäkerhet som innebär att studenter vet på vilka grunder de blir bedömda och att ovidkommande faktorer vid bedömning kan undvikas. Förutom att bidra till rättssäkerhet så skapar bedömningsgrunder ett underlag för kommunikation med studenter som undrar vad som skall examineras och utgör på samma sätt underlag för motiveringen till att de fick den bedömning de fick. Detta bidrar till att vi får mer självständiga studenter som vet vad som förväntas av dem. Bedömningsgrunder presentras för våra studenter vid kursstart (didaktiskt smart men också krav i våra lokala regler). Betygskriterier, dvs vad som krävs av olika delar för att få ett sammanfattande betyg måste däremot finnas i kursplanen. 

Läs mer under tema “Självständiga och motiverade studenter”

Lämpliga examinationsformer för nätbaserad undervisning

Här följer en sammanställning av lämpliga examinationsformer för nätbaserad undervisning (i bokstavsordning):

Blogg som examinationsform är en tråd av (i kursform publicerade) inlägg. I examinationssammanhang innebär publicering i första hand publicering i en kurskontext för kursansvarig alt. kursarbetslag och ev. även för studiekamrater. Här avses alltså formen och dess möjligheter och inte att den skall göras publik. Med blogg kan man fånga såväl en process eller utveckling som grundkunskaper inom olika teman eller ämnesområden (som separata inlägg) eller fokusera på fördjupning genom att lyfta alltmer komplexa frågor inom ett ämnesområde. Man kan tänka bloggen som en hemtenta med en fråga i taget men där det är lättare att urskilja andras röster (förebygga fusk).

Fördelar med en tråd med återkommande inlägg gör det också lätt att få en formativ process och bedömning och man kan vara flera rättande lärare som då lätt kan överblicka processen bakåt och vilken typ av kommentarer andra lärare gett. Allt är samlat på ett ställe, vilket också blir ett ökat lärande för studenten då processen synliggörs. Olika kompetenser kan alltså komma in och bedöma men det blir mindre fragmenterat än att bedöma frågor uppdelat i en hemtenta. Man kan se det som att lärarna besöker studentens lärprocess. 

Även om fokus i blogginlägg är att synliggöra en process kan de flesta aktiva verb examineras som blogg. En serie blogginlägg kan användas för att representera grundkunskaper eller för att öka komplexiteten genom att börja med grundläggande nivåer som redogöra, sammanfatta, identifiera och ge exempel för att sedan introducera fler kunskapsnivåer som att bedöma relevans i olika sammanhang, t.ex. värdera, rangordna, omformulera, argumentera etc. 

Stödverktyg

I MyMoodle finns dialogfunktionen där man som kursansvarig kan initiera en dialog i trådform med samtliga studenter enskilt eller i grupp. Flera lärare kan ges behörighet till dialogen och göra bedömningar. En stor fördel är den översikt som fomen ger av vilka kommentarer studenten fått tidigare, vilket underlättar både progression och variation i återkoppling. Detta kräver dock tydliga rubriker så att bedömande lärare lätt kan hitta nya inlägg. En vanlig forumtråd på lärplattformen kan användas för denna typ av examination.

En grupp studenter bygger en gemensam kunskapsbas inom ett specifikt område i form av en wiki. All ny information registreras och ändringar i gammal information går att spåra så att det går att urskilja vem som har gjort vad. Informationsbearbetning är nödvändig för att ta fram en användbar, informativ kortare textmassa med ingående nyckelord och gör att studenterna självständigt bearbetar en stor mängd underlag. Att samarbeta gör att studenterna får jämföra sin  egen uppfattning om materialet med andras uppfattning och får på så sätt tolka informationen som ska sammanfattas från flera synvinklar. Nackdelarna är att man kan radera varandras information och att den slutliga informationen inte speglar nedlagt arbete. Uppgiften kan med fördel kompletteras med eller utvärderas genom reflektion, tidsdebitering, individuell dagbok eller projektdagbok.

Stödverktyg

Wiki i MyMoodle

Debatt/rundabordssamtal eller alternativt redovisning inför autentisk målgrupp.

 

Stödverktyg

 

Röster om Debatt

.

Med digitala berättelser som examination avses korta multimedia-berättelser som kombinerar röst, bilder och musik. Här är poängen den personliga ansatsen på uppgiften, exempelvis att förhålla sin egen uppväxt till teorier om barns uppväxtvillkor eller varför inte kritiska situationer i yrkesutövning av flera olika professioner. Möjligheten att kombinera flera olika mediala uttryckssätt förstärker kunskapsprocessen (text, bild och ljud). Formen lämpar sig när studenten som subjekt eller aktör behöver träda fram och syftar till att fördjupa reflektioner och självförståelse i relation till kommande yrkesutövning. Digitala berättelser har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att skildra och utveckla professionsmöten där berättelserna kan skildra war stories i en verksamhet kring vilken case kan examineras och dessutom återanvändas.  I användning av digitala berättelser är det viktigt att både lärare och studenter har ett språk för, både skapandet av och reflektionen kring, visuella berättelser som också skall fångas av bedömningsgrunderna för uppgiften. 

University of Wollongon,

Stödverktyg

Här hittar du viktigt att tänka på:

https://edtechteacher.org/8-steps-to-great-digital-storytelling-from-samantha-on-edudemic/

Röster om digitalt berättande

“As our study has demonstrated the potential  for DST in terms of academic achievement in English as a foreign language classes, instructors and researchers should take confidence indesigning a variety of courses with interesting and challenging digital storytelling strategies. With such effort, development of learning behaviors, including academic performance, higher order thinking, and learning motivation, will develop active learners who will be prepared for the sweeping changes of the future”

E-portfolio som examination handlar om en samling av arbeten under utbildningen i form av inlämningsuppgifter, filmer, bilder, projekt, skisser, bloggposter i många filformat. E-portfolio lämpar sig för främst för professionsutbildningar samt praktiska och konstnärliga ämnen men kan användas i princip av alla studenter och medarbetare. Uppgifter i plattformen kan hämtas direkt från lärplattformen men studenten kan även ladda upp material från andra sammanhang (externa kurser, projekt, voluntärarbete, digitala certifikat, badges osv.) som kompetensbevis.  Inom t. ex. konstvetenskap kan en student visa sin portfolio med skisser, olika versioner av ett verk, reflektioner om processen, filmer, intervjuer och färdig produkt för bedömning. Studenten kan dessutom samla bevis på mjuka färdigheter, t ex ledarskap, kollaboration, administration osv. 

Med e-portfolio ökar möjligheterna att fånga speciella kunskapsaspekter av yrkesinriktat lärande och att knyta ihop verksamhetsförlagda delar av utbildningen med de akademiska delarna. E-portfolio byggs på under hela utbildningen och följer med studenten efter avslutade studier och kan även visas upp för tänkta arbetsgivare.  

Portfolio som examinationsform aktualiserar vissa komplexa frågor och UKÄ poängterar i sin tillsyn att för den här typen av examination är det nödvändigt att i bedömningsgrunderna klargöra vilka delar som ska bedömas av examinatorn och på vilket sätt examinatorn ska bedöma utifrån studenternas prestationer

Exempel på användning av e-portfolio

Idag har Linnéuniversitetet ingen plattform för e-portfolio men här finns några exempel på hur det kan användas. 

Röster om e-portfolio

De nya examinationsformer med finfördelade system av olika prov och uppgifter kan skapa nya problem ur rättssäkerhetssynpunkt. Det finns många pedagogiska fördelar med att bedömningen integreras i undervisningen, men det kan skapa osäkerhet för studenten. Det är inte alltid uppenbart för studenten när olika uppgifter och samspel med läraren ingår i examinationen och när de inte gör det. Dokumentationen kan också vara ett problem. Det förekommer att ett stort antal uppgifter, genomförda vid olika tillfällen, dokumenteras som ett prov i studiedokumentationssystemet. Flera utbildningar har infört en s.k. portfolio-modell, där studenten får ansvaret att samla uppgifterna om de olika genomförda momenten, för att på så sätt kunna säkerställa dokumentationen. I ett system av den här typen får också läraren den dubbla rollen av att samtidigt undervisa och bedöma. (Lunds universitet i Rättssäker examination, fjärde upplagan).

En första förutsättning för en rättssäker handläggning är att den är förutsebar, vilket kan säkerställas genom klara och tydliga regler för examinationen och vad som där ingår.

I en essätext samlar studenten tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. I essän kan författaren pröva olika tankar som han eller hon har inom ämnet, jämföra med vad andra har sagt, hålla med eller tycka annorlunda. Essän står alltså på två ben, det vetenskapliga (inklusive referenser) och det personligt resonerande. En bra essä förmedlar både kunskaper och nya infallsvinklar till läsaren, men ställer också nya frågor. 

Stödverktyg

 

Röster om Essä

Flervalsfrågor kan ha svårt att gå på djupet och säkerställa kunskap och riskerar därmed att bli och rättsosäkra men använda på ett genomtänkt sätt fungerar de väl för diagnostik och kartläggning eller enklare faktaavstämningar. Stresstålighet är något vi sällan har i våra kursmål så fall inte i fällan att korta svarstiderna. Samma sak gäller för tester där man inte kan backa tillbaka i frågorna som kan ifrågasättas ur ett kunskapsbyggade perspektiv. Flervalsfrågor lämnar inga ledtrådar till vad som studenter kämpar med eller uppfattar på ett alternativt sätt. Använd det gärna som komplement som behörighetsgivande (resultatnotering) till en skriftlig eller muntlig tentamen, till en gruppuppgift eller som en inventering av missuppfattningar eller kunskapsgrund till ett ämnesområde. Quiz uppfattas av studenter som lätta att samarbeta/fuska på (se vidare avsnitt om quiz nedan). Det är en konst att konstruera bra flervalsfrågor så testa alltid frågorna på kollegor eller student. Här är vi lätt hemmablinda då så mycket utrymme för tolkning lämnas med avskalade examinationsmodeller.  

Stödverktyg

·     Quiz i MyMoodle

·     Mentimeter

Röster om Flervalstentor eller Multiple Choice

Den muntliga examinationen har många fördelar vad gäller rättssäkerhet, tidseffektivitet och tydlighet. En del missuppfattningar florerar om muntliga examinationer som ofta bottnar i en sammanblandning av rättvis och likvärdig examination eller att man inte får filma eller vistas enskilt i rum med studenter. Problemet med att träffa studenter enskilt underlättas ut flera olika aspekter när man träder in i Zoom rum istället för fysiska rum. Dokumentation av beräkningar, presentationer och lösningar kan om så önskas användas som ett underlag för examinationen. 

Den muntliga examinationen kan öka antalet studenter som klarar examination under kursens gång (färre omexaminationer då förtydliganden och klargöranden kan kopplas till examinationen). 

Den muntliga examinationen kan med fördel kopplas som ett betygsgrundande moment till tenta (resultatnotering) där man med större säkerhet kan fastställa den enskilda individens insats. I studier med muntliga examinationer påvisas tidsvinster även i stora studentgrupper. I vissa fall kan man ganska snabbt fastställa att studenten behärskar momentet varför bedömningen sparar tid. Bedömningen går även att överlämna till andra som kan använda inspelningen som grund för bedömningen.

Du har möjlighet att skapa muntliga examinationer både i realtid, i Zoom exempelvis och inspelade som studentpresentationer, inspelade rundabordssamtal som studenterna planerar själva, eller videologgar.

Olika former av muntliga examination kan vara:

  • presentationer och redogörelser av olika slag

  • utfrågningar (av examinationer eller panel/yrkeslivsrepresentanter)

  • paneldiskussioner och planerade seminarier

Stödverktyg

Röster om muntlig examination

Muntlig examination går utmärkt på distans och tar lika mycket tid som att rätta en skriftlig tentamen. Det menar Göran Manneberg, lektor i fysik vid KTH i en artikel i tidskriften Universitetsläraren.  Han har stor erfarenhet av muntliga examinationer. Även med stora grupper upp till 300 studenter fungerar metoden så länge en har ett stort sortiment frågor att välja mellan för varje student.

Man kan inte testa allt genom en munta men metoden gör det väldigt svårt att fuska. Ytterligare en fördel är att studenterna kan få återkoppling direkt efteråt, något som studenterna också uppskattar. Han rekommenderar att man börjar prova metoden med mindre studentgrupper för att och sedan utveckla vidare.

https://universitetslararen.se/2021/03/22/testa-kunskaperna-med-en-munta-i-stallet-for-en-tenta/

Rollspel kan med fördel användas som examination. Genomförandet av ett rollspel blir också ett viktigt lärmoment varför studentens förberedelse kan betraktas som en del i examinationen som svarar mot krav i arbetslivet. Syftet med rollspel är att som student byta ut sitt eget perspektiv mot någon annans. Rollen skall både påverka och påverkas av ämnet. I uppgiften definierar läraren sammanhanget och de olika roller som ingår  medan deltagarna avgör sin karaktärs olika beslut och argument för detta. För att kunna fatta välunderrättade beslut som gagnar karaktärerna behöver studenterna förbereda sig genom efterforskningar. Genom kombinationen av vetenskapliga efterforskningar och ett tänkt uppdrag kan kunskap om olika möjliga konsekvenser inom ett ämne representeras av studenterna. Det är viktigt att inför examinationen kommunicera vilka delar av uppgiften som bedöms samt på vilka grunder. 

Möjigheten till fusk är starkt begränsad och man kan lägga upp rollspelet som en trestegsraket där det kan ingå betygsgrundande moment som någon form av individuell förberedelse, deltagandet i genomförandet samt en individuell avslutande reflektion som kan ingå i provmomentet. En annan fördel är den koppling till en yrkesutövning som går att göra med både möjlighet till olika fall och deltagare från en yrkespraktik. 

Studenten kan förbereda ett skriftligt underlag för examinationen. Inlämning av det skriftliga udnerlaget/rapporten är en förutsättning för att få delta i rollspelet (kan lösas som resultatnoteringar). Därefter tilldelas studenten en roll i en grupp och får muntligt argumentera för en given ståndpunkt (utifrån ämnet för det förberedda bakgrundsunderlaget). Muntlig argumentation sker i både mindre och större grupp. Grupperna kan exempelvis inom en given tidsram enas om ett beslut där samtliga eller flera grupper behöver kompromissa. Efter genomfört seminarium ska studenten reflektera över den muntliga framställningen utifrån till exempel resultatet i seminariet, information som samlades i bakgrundsmaterialet, förväntningar på rollspelet, samspel i gruppsituationer, mötesteknik, professionsutbildningen där den ingår eller den framtida yrkesrollen.

Stödverktyg (MyMoodle)

  • Använd Gruppfunktionen i MyMoodle för att ge studenterna möjlighet att välja mellan tillgängliga tillfällen för Rollspelet (om det ges för halvklass/flera grupper)
  • Inlämningslåda i MyMoodle för det skriftliga underlaget.  Gör lådan tillgänglig och synlig för Vald Grupp (dvs en låda per grupp)
  • Zoom-möte med förberedda breakout rooms för själva rollspelet. Namnge rummen enligt tillgängliga roller och låt studenterna själva välja rum enligt den roll de har fått tilldelad, alternativt slumpa ut i rummen.
  • Inlämningslåda i MyMoodle för Reflektion. Gör lådan tillgänglig och synlig för vald grupp (dvs en låda per grupp)

Röster om rollspel i Zoom

(Katarina Rupar Gadd)

Tentamen kan genomföras i realtid med alla studenter samtidigt eller under en period. En tentamen bör inte av studenten uppfattas som något som är klurigt (som en rebus eller liknande) eller innehålla vilseledande information. Det övergripande syftet med en tentamen är att den ska mäta kunskaper och färdigheter som går att finna i kursernas måldokument.

För att försvåra för studenten att ta hjälp av någon spelar karaktären på frågorna in samt om examinationen ingår i en längre process då det både är svårare att engagera andra för återkommande examinationer och avvikelser från studenternas vanliga repertoar blir lättare att se. 

Samtidig tentamen (salstentamen i sin funktion)

Att efterlikna salstentamen i hemmiljö faller på brist av kontroll. Men det kan naturligtvis finnas flera anledningar till att tentamen måste ske vid en viss tidpunkt mellan bestämda klockslag. Det kan vara frestande att nyttja de invanda faktakontrollerade frågorna i kombination med att sätta snäva tidsramar osv för att på så sätt  minimera möjligheten till nyttjande av otillåtna hjälpmedel. Effekten blir då snarare att stressnivån ökar. Vill man ha faktakontroll är det bra att istället tänka över frågorna, gå från att “rabbla” till att tvinga studenten att nyttja faktan för att kunna besvara frågan, alternativt färre men mer komplexa frågor där fakta avhandlats innan. En variant är ju att tillåta litteratur (se öppen bok-tenta nedan).

Hemtenta

Hemtenta lämpar sig för problematiserande frågor där kursmålen innehåller färdigheter som t. ex. förmåga att kunna analysera, syntetisera eller bedöma något och mindre bra för faktafrågor som går att googla (gäller för övrigt de flesta examinationsformer om inte övervakning sker och hjälpmedel inte är tillåtna). 

Tänk igenom hur studenterna skall göra/redovisa för att säkerställa att de nått målen och hur det kan uttryckas i en fråga. dvs ta fram kriterier för bedömning innan frågorna konstrueras (och egentligen även före valet av examinationsform). Grundar sig i frågan om vad innebär det att kunna X? Dessa bedömningsgrunder skall också kommuniceras till studenterna vid kursstart och måste därför alltså föregå tentakonstruktionen. 

Örebro universitetets hemsida kan du läsa mer om hur du kan utveckla dina frågor för att bättre pröva studentens kunskap och också minska möljligheterna till fusk.

Hemtenta har säkert prövats av många. I en tid då vi inte längre brottas med svårigheten att få information, utan problemet i stället är att kunna sovra i all den information vi får tillgång till via t.ex. Internet, är prov där studenten har tillgång till litteratur mycket relevant. Frågorna kan då göras mer valida och på högre förståelsenivå än de klassiska: Räkna upp…, ange…, definiera… Sådan kunskap har vi tillgång till i vårt arbetsliv. Det är hanterandet, utnyttjandet och förståelsen av fakta för olika frågor och problem som studenten bör testas på. Detta kan ske på ett verklighetsnära sätt om studenten tillåts ha sina läroböcker med till provet.

Är det troligt att när studenten, senare i arbetslivet, får en uppgift av sin chef att redovisa något inför det kommande styrelsesammanträdet även får ordern: ”Du får inte titta i någon bok när du gör sammanställningen?”

Vore det inte därför klokt att låta delar av högskolans provverksamhet spegla arbetslivets möjligheter att ha tillgång till basfakta?

Om du använder inlämningsmapp i MyMoodle kontrolleras innehållet automatiskt mot Urkund för att upptäcka fusk och plagiat.

Stödverktyg

-Uppladdningsmapp i lärplattform

-Urkund

Röster om Tentamen

Studenter kan skapa egna quizzar och tester med lärare som facilitator och support. Studenterna behöver mallar och rubriker att basera sina tester på samt bedömningskritierier men med träning och lärarens stöd kommer de att kunna både testa och ge återkoppling till varandra. Studenterna får därmed rikare och mer varierad återkoppling och läraren avlastas till viss del.

En kurs kan också helt läggas upp didaktiskt så att studenterna skall erövra koncept och förståelse som de skall arbeta sig successivt fram till tentafrågor om.

Exempel
Guide till studentgenererat kursmaterial av Satish Patel, Umeå universitet: Student-generated content. Här hittar du guider, verktyg och metoder.

Student Generated Content. Learning objects created by students and for students

Stödverktyg

Röster om Tentamen med studentkonstruerade frågor 

En videolog omfattar färdigheter som ibland även examineras i essäform. Videolog kräver en förmåga av studenten att bedöma relevans ofta i relation till en uppgift eller målgrupp och hämtar då stoffet både från kunskap i ämnesfrågan och kritiskt tänkande samt kräver strukturering och överblick av komplexa kunskapsområden. Videolog kan användas för att reflektera, processa, granska, syntetisera, argumentera och överblicka men naturligtvis även redogöra för. För framställningen kan man i bedömningsgrunder lyfta krav på dramaturgi, tydlighet i form av både struktur och verbal framställning, huruvida man fångar syftet med presentationen/reflektionen, om innehållet är väl avvägt, om innehållet svarar mot syftet, finns ett åhörarfokus, kreativitet och originalitet.

Videolog är också svårare att plagiera än svar på ställda frågor. 

 

Stödverktyg

·Kamera/Telefon

·Dator med kamera

·Plattform för uppladdning 

Röster om Blogg

(Anders Forsman)

Wikipedia som undervisningsmetod och verktyg i examination

Kombinera träning och examination av både kunskapsmål och färdighetsmål

  • söka och läsa vetenskapliga artiklar, använda referensdatabaser och sökmotorer, att göra relevanta urval baserat på avgränsande frågeställningar
  • strukturera och göra berättelsen tillgänglig för en bredare allmänhet
  • samverka i en skrivprocess och interagera med en vetenskapligt tränad handledare
  • kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information

Motiverade studenter

  • skriver för många läsare,
  • texten granskas och nagelfars av många,
  • snabba återkopplingar

Bred men ändå effektiv inlärning med mätbara mål

  • många mätbara delmål
  • stor andel godkända efter granskningsprocess med ”minor revision”

Wikipediaprojektet ges i kursen Ekologi och hälsa, 15hp. Projektet går in på sitt 10:e  år och våra studenter har under denna tid producerat nya artiklar eller förbättrat befintliga artiklar på Wikipedia. Det finns 80 artiklar som är skrivna av våra studenter. Några har utsetts till bästa månadens nyskrivna artikel.

Här kommer några exempel på artiklar som studenter skrivit genom åren: Antimikrobiella peptider, Mycobacterium tuberculosis, Cryptosporidium, Piskmask

Årets artiklar 2021: Beta-metylamino-L-alanin, Nipahvirus, Kokoppor, Epstein-Barr-virus, Fototoxicitet, Alexandrium ostenfeldii, Exotoxin, Borrelia miyamotoi

Börje Ekstam, universitetslektor

Pia Palm, IKT-pedagog

Mer information om detta i denna film av Börje och Pia.

I samtiden och framtiden är information vanligtvis ingen bristvara. Problemet i stället är att kunna sovra dvs. välja, bedöma, värdera och använda all den information vi får tillgång till via t.ex. internet. Examinationer där studenten har tillgång till litteratur kan därför vara mycket relevant. Frågorna kan då göras mer valida och på högre förståelsenivå än de klassiska frågorna av typen räkna upp…, ange…, definiera… Examinationen liknar då hur vi arbetar med kunskap i vårt arbetsliv. Skillnaden här mot en hemtenta är att den är samtidig för alla studenter under en tidsslot. Det är hanterandet, utnyttjandet och förståelsen av fakta för olika frågor och problem som studenten bör testas på. Detta kan ske på ett verklighetsnära sätt om studenten tillåts ha litteratur under examinationen. Vore det inte därför klokt att låta vissa examinationer i högre utbilding spegla arbetslivets möjligheter att ha tillgång till basfakta?

Som vi beskriver under temat “Självständiga och motiverade studenter” är studenternas möjligheter att överblicka kursen och de förväntningar som följer med studierna en avgörande faktor för hur väl studenterna lyckas. Med det i åtanke kan man använda en examination eller en resultatnotering för att hjälpa studenterna att skaffa sig en helhetsbild innan de startar en kurs på allvar som gör det lättare för en dem att följa en kurs och djupdyka i dess olika delar (se även kapitlet “Learning as acquisition” i Teaching as a design science (Laurillard 2012) som beskriver hur man bör lägga upp en föreläsning).  Annars riskerar studerandet med alla dess djupdykningar bli fragmenterade nedslag inom ett område.

Ett sätt att dels hjälpa studenten att få en överblick i början, dels öka studentgruppens homogenitet (lärare upplever ibland problem med att vissa studenter redan i starten ligger långt efter i kunskaper och att detta försvårar undervisningen) kan vara att starta en kurs med ett par timmars översiktsföreläsning över hela ämnesområdet. Därefter får studenterna en förenklad sammanställning i någon form på hela kursen (text, föreläsning, forskarsamtal etc). Därefter ges en översiktstenta eller quiz på hela kursen. Därefter börjar undervisningen som sannolikt mycket bättre förstås av studenterna eftersom olika moment i kursen då hamnar på rätt plats i studentens föreställningsvärld.

Vid ett sådant förfarande är det givetvis synnerligen önskvärt att samtliga studenter klarar detta översiktsprov – annars tappas lite av ”poängen” med provet – men omskrivning kan ju arrangeras relativt omgående eller kan göras i form av ett kortare seminarium som reder ut ev oklarheter och ger godkänt. Senare under kursen följer prov på vanligt (eller annorlunda) sätt. (Inspirerat av text i Trowalds Råd och idéer för examination i högskolan 1997)

Stödverktyg

-Quiz

-Uppföljande klargörande seminarium i Zoom

-Resultanotering som betygsgrundande i Ladok

Röster om Översiktsprov kort efter start

Att sätta praxis på pränt – hur och varför skriver vi bedömningskriterier/bedömningsgrunder

Laurillard, D. (2012). Teaching as a Design Science: Building Pedagogical Patterns for Learning and Technology. New York: Routledge.

Rättssaker examination UKÄ 2020

Trowald, N (1997). Råd och idéer för examination i högskolan. Högskoleverkets skriftserie 1997:14 R