Högskolepedagogiska funderingar om öppen AI – några förslag och rekommendationer
AI-teknik för textproduktion har funnits länge och också använts av både studenter och lärare. Med ChatGPT finns det nu en öppen och kostnadsfri resurs som väcker många frågor om hur detta kan påverka högre utbildning. Det finns effekter som måste hanteras på kort sikt i aktuella kurser, men detta kommer också att påverka högre utbildning i ett bredare perspektiv på lång sikt. Nedan hittar du ett kort resonemang om detta, en sammanställning av några rekommendationer samt några länkar till ytterligare resurser kopplat till detta ämne.
Kunskapen och insikter om hur AI generellt och AI-resursen ChatGPT specifikt kan användas och påverka oss förändras varje dag. Nya tjänster och användningsområden presenteras snabbt. Att ChatGPT blivit allmänt tillgänglig innebär dock egentligen bara en aktualisering av vårt uppdrag som kursansvariga och examinatorer att designa rättssäkra kurser som stödjer studenternas lärande. I det arbetet måste vi alla ständigt ställa frågorna; vad är central kunskap inom min kurs, hur tar den sig uttryck, hur visar studenterna att de besitter den kunskapen och hur lägger vi därför upp kursen? I dessa övervägningar kan öppen AI vara en resurs för både lärare och studenter men också ställa krav på oss att se över kunskapsfrågorna och frågor rörande rättssäkerheten.
Den starkaste rekommendationen just nu är att själv testa ChatGPT och skaffa sig en uppfattning om vad den kan göra generellt men även kopplat till aktuell undervisningskontext.
I det korta perspektivet kan det vara möjligt att korrigera befintliga examinationer både till innehåll och till genomförande om det sker innan kursen har startat. Genom detta förfarande går vi emot våra lokala regler för kurs och examination som anger att kursplanen inte ska ändras efter att anmälan till utbildningen öppnat (förutom litteraturlistan som kan korrigeras senast 8 veckor före kursstart), men en sen korrigering kan ske med hänvisning till att vi har ett myndighetsuppdrag att säkerställa autenticiteten i examinationen, dvs. stärka rättssäkerheten.
I det mycket korta perspektivet, när vi har en inlämnad examination vars upphov vi funderar över, gäller samma skyldighet att säkerställa examinationens upphov. Detta medger att man i exempelvis ett samtal med studenten kan säkerställa att hen ”äger sin kunskap” som en kompletterande uppgift som kan likställas med att vi testar upphov i Ouriginal.
I syfte att rättssäkra examinationer kan det var klokt att:
- testa dina examinationer med Open AI
- examinera i rummet när det är möjligt
- designa för synliga processer i kurserna
- styra över från att tänka fråga-svar i examinationer till fråga-(preciserad) fråga och motiveringar.
Fortsatta utvecklingsvägar kan vara:
- Att använda muntliga examinationer i större utsträckning och dessutom göra dem digitalt. Du kan spela in i Zoom, du kan fotografera en whiteboard med uträkningar och konceptkartor. Du kan titta i efterhand, med studenten eller med kolleger. Det går också att be studenten förbereda ett underlag eller redogöra med en representation som går att spara som underlag för examinationen. Muntliga examinationer har de bästa förutsättningar att vara rättssäkra och kan utgöra en del i en stegvis examination eller avslutning på bearbetande synliggjorda processer. Vi vet vem vi examinerar, fler studenter kan klara examinationer under kursens gång vilket också är kostnadseffektivt. Muntliga examinationer visar sig vara effektiva upp mot 60-70 studenter.
- Att designa för synliga kunskapsprocesser för att få en bättre känsla för studenternas kunskap. Mycket görande i form av övningar som inte behöver bedömas. Använd flera mindre eller stegvisa examinationer och resultatnoteringar så att vi kommer närmare våra studenters faktiska kunskap.
- Tydliga bedömningsgrunder är viktigast för rättssäkerheten och det gäller alla examinationsformer. Utveckla rättssäkra seminarier som kan byggas ihop till examinationer och vara lärtillfällen. Vi rekommenderar boken Seminariet i högre utbildning (Jons, L. 2015).
- Att styra över skriftliga examinationer från redogörelser och sammanfattningar mot granskningar (av AI-svar kanske), bedömningar, argumenteringar, falska påståenden, frågeställande, utgå från inspelningar, innehålla konceptkartor, rangordna betydelser av eller andra grafiska representationer och dessutom komplettera med exempel från kursinnehåll.
- Redogörelser och sammanfattningar kan göras i rummet i olika former av interaktioner där det blir troligare att studenten själv äger sin grundkunskap.
- Använd digital salstentamen som nu kommer att testas vid Lnu. Tänk dock på att stora avslutande examinationer kan blir sårbart. Salstentamina visas också i intervjustudier med studenter vara mest värt att fuska på.
Om du arbetar med grundkurser eller erövrande av centrala kunskapsområden så kan man i bedömningsgrunderna be studenterna göra direkta kopplingar till kurslitteraturen och genomgångna moment i kursen. För avancerade kurser kan man ha öppnare instruktioner till uppgifter som gör det svårare för AI:n och tränar studenternas självständighet och kritiska tänkande. De kan i större utsträckning i uppgifter motivera och redogöra för sina val och avvägningar med koppling till kursmål.
Här är några aspekter som kan vara viktiga att diskutera med studenter för att förebygga otillåten användning och fusk.
Diskutera vikten av lärandet och var tydlig med övningarnas syfte och hur det är en del av studentens personliga och professionella utveckling. Motivera examinationens syfte och lyft vad studenterna har att förlora i kunskaper och förståelse genom att inte studera.
Studenterna vet inte alltid vad som är tillåtet eller inte. Ge tydliga riktlinjer om vilka hjälpmedel som är ok att använda. Detta kan inkludera information om korrekt citat och källhantering, hur man undviker plagiering och hur man kan använda källor på ett ansvarsfullt sätt. Diskutera också möjligheterna till samarbete och hur man kan arbeta tillsammans med andra studenter på ett ansvarsfullt och ärligt sätt. Förklara vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet när man samarbetar med andra.
Ta upp hur man kan undvika stress och överbelastning som kan leda till fusk. Ge tips om tidsstyrning och organisering, hur man hanterar stress och hur man kan be om hjälp när man behöver det.
Klargör vad som utgör fusk och vilka konsekvenser det kan få. Detta kan inkludera information om universitetets policy för fusk, potentiella disciplinära åtgärder och hur fusk kan påverka studentens akademiska karriär och yrkesliv. Genom att ta upp på vilka sätt ChatGPT kan användas och vad som inte anses tillåtet så blir studenterna också uppmärksammade på att det finns en medvetenhet inom universitetet om AI och hur det kan användas och missbrukas.
Frågor om vi kan få nya verktyg för att detektera om en text är AI-genererad lyfts i detta sammanhang. Försök har gjorts för att ta fram sådana tjänster, bl.a. har OpenAI släppt sin egen AI Text Classifier. Säkerheten i dessa är fortfarande låg och risker för falska negativa och falska positiva bedömningar är stor vilket gör bedömningar mycket osäkra. Nya tjänster följs också snabbt av nya sätt att undvika att bli upptäckt. Att utveckla sina examinationer är troligen det mer långsiktigt hållbara.
I det längre perspektivet är det dock viktigt att ställa sig frågor om hur detta påverkar högre utbildning i ett bredare perspektiv. Användningen av AI i samhället och arbetslivet har bara börjat och vårt uppdrag att utbilda nu och i framtiden behöver hela tiden förhålla sig till de förändringar som sker. Att kontinuerligt arbeta med kursers disciplinära kunskap, bedömningsgrunder och examinationer ger beredskap att möta snabba förändringar.
Våra kollegor på LNU, Johan Leitet och Fredrik Ahlgren har tillsammans med Sonja Bjelobaba som är forskare vid Centrum för forsknings och bioetik vid Uppsala Universitetet klokt reflekterat och diskuterat om hur ChatGPT kan påverka både högre utbildningen med också samhället i stort. Du kan ta del av deras tankar och samtal i deras podd Teknik i akademin
Webinar om AI + högre utbildning
Inspelningen av Sunets webinar om AI och högre utbildning är ca en timme långt och ger en bra introduktion och överblick av fenomenet ChatGPT och hur det kan påverka högre utbildning.
Här får du en kort förklaring om vad egentligen ChatGPT är för något, hur det fungerar och vad tror vi om framtiden? Vad händer nu med inlämningsuppgifter och uppsatsskrivande? Webinariet tar upp utmaningar men också en del av de möjligheter som finns med tekniken. Deltar gör Johan Leitet, lärare vid LNU och programansvarig för webbprogrammerarprogrammet, Fredrik Ahlgren, lärare vid LNU med fokus på IoT (Internet of Things) och Sonja Bjelobaba, forskare vid Uppsala universitet och vicepresident i ENAI (European Network for Academic Integrity) som tillsammans samtalade om frågan ur olika perspektiv.
Om AI och examination – Uppsala universitet
Uppsala universitet har samlat en del tankar och lärdomar om ChatGPT och hur det kan påverka examinationer och högre utbildning i stort. Dessa kan läsas som ett komplement till den information som finns på denna sida.
