Resurs för att stötta personal för individanpassad kompetensutveckling i digital kompetentes.
Digital kompetens är idag en grundläggande färdighet för alla som arbetar inom högre utbildning, inte bara för att hantera vardagliga uppgifter, utan för att möjliggöra kvalitativ undervisning, effektiv kommunikation och ansvarsfull informationshantering i en allt mer digitaliserad akademisk miljö.
Denna resurs består av tre olika delar:
- en självskattning,
- en del där självskattningens resultat översätts till en kontext för den digitala miljö och de digitala verktyg som finns på Linnéuniversitetet samt,
- en del med förslag på utbildning, länkar till resurser m.m. som kopplar till de specifika delarna i självskattningen.
Under de tre rubrikerna nedan hittar du guidning till upplägget av resursen.
Guide till självskattningen
- Gå till länken: https://utbildningsmiljo.lnu.se/sehp/sjalvskattning.html
- Utforska spindeldiagrammet:
- Diagrammet är indelat i färgkodade ”tårtbitar” som representerar de sex områdena: Självskattningen täcker områdena: : Dator- och informationskunnighet, Kommunikation och samarbete, Digitalt innehållsskapande, Säkerhet, Problemlösning, Stöd för studenters lärande och utveckling av din didaktiska digital kompetens.
- Varje tårtbit är vidare uppdelad i tre delområden som motsvarar en kompetensnivå utifrån påståenden (i), (ii), (iii) som finns till varje fråga.
- Navigera i gränssnittet:
- Hovra över siffrorna i ytterkanterna av diagrammet för att se tillhörande fråga.
- Klicka på siffran för att få fram en beskrivning och de påståenden (i), (ii), (iii) som finns till varje fråga för att hjälpa dig definiera din kompetensnivå.
- Självskattning:
- Diagrammet har tre nivåer och du har även utrymme att gradera dig inom en specifik nivå då skalan är steglös:
- Nivå (i) (innersta nivån): Grundläggande
- Nivå (ii) (nivån i mitten): Medelgod
- Nivå (iii) (yttersta nivån): Avancerad
- För varje fråga graderar du din nivå utifrån de olika påståendena genom att dra den gula pricken längs diagrammets radiala linje.
- Din bedömning baseras på din nuvarande kunskap och färdighet inom respektive område.
- Diagrammet har tre nivåer och du har även utrymme att gradera dig inom en specifik nivå då skalan är steglös:
- Följ dina framsteg:
- Efter att ha justerat alla gula prickar ser du en visuell representation av dina styrkor och områden med förbättringspotential.
- Spara och reflektera:
- Klicka på knappen ”Spara din självskattning” för att ladda ner en PDF-rapport av dina resultat.
- Denna rapport kan användas som ett underlag för dig att utgå från för att identifiera var du kan behöva stärka upp din kompetens. Rapporten kan också fundera som ett diskussionsunderlag i ett kommande medarbetarsamtal för att ta fram en plan för din fortsatta kompetensutveckling.
Påståendena i självskattningen är relativt generiskt uttryckta. Det finns därför ett avsnitt som försöker beskriva vad de mer generella påseendena i självskattningen innebär i en kontext av Linnéuniversitetet digitala ekosystem. Guiden är uppdelat enligt de olika områdena i självskattningen och det finns en beskrivning till varje enskild fråga.
Tips: Utgå till att börja med från de områden där du skattade dig lägst för att prioritera dessa områden.
Till varje fråga finns specifika resurser länkade. Resurserna är uppdelade under rubrikerna Resurser på Linnéuniversitetet och Externa resurser och utgörs av rena handhavandeguider, själstudiemoduler, relevanta informationssidor m.m. Detta är långt ifrån en komplett lista med ska kunna fungera som en guide för att ytterligare konkretisera viken typ av kompetens som avses och för att stötta i att utveckla den egna digitala kompetensen.
För ytterligare stöd och tips rekommenderas att du tar kontakt med din IKT-pedagog.
Självskattning
En självskattning är inte ett test. Det är ett verktyg för reflektion, med syfte att öka medvetenheten och främja kontinuerlig utveckling. Digital kompetens är inte statisk, teknologin och behoven förändras och så gör också våra förutsättningar.
Självskattningen hjälper dig att:
- få syn på din egen digitala kompetens inom olika områden,
- identifiera styrkor och utvecklingsbehov,
- skapa en grund för individuell, riktad kompetensutveckling,
- få inspiration till hur digitala verktyg kan användas mer medvetet och effektivt i ditt arbete.
Självskattningen kan användas som ett underlag för egen reflektion, i individuella utvecklingssamtal eller kollegiala samtal.
Självskattningen täcker områdena:
- Dator- och informationskunnighet
- Kommunikation och samarbete
- Digitalt innehållsskapande
- Säkerhet
- Problemlösning
- Stöd för studenters lärande och utveckling av din didaktiska digitala kompetens.
Varje område innehåller ett antal frågor där du själv skattar din kompetensnivå. För varje fråga ges tre nivåbeskrivningar som speglar progressionen från grundläggande till avancerade färdigheter. Beskrivningarna är utformade så att du lättare ska kunna identifiera var du befinner dig i dagsläget och vad nästa steg kan vara.
Du hittar en digital version av självskattningen på nedanstående länk. Du kan även ladda ner frågorna i pdf-format som du föredrar det. Dokumenten finns längst ner på sidan.
Begreppet digital kompetens har ingen definitiv definition. I denna självskattning utgår begreppet från en kontext av högre utbildning och innehåller en kombination av attityder, kunskaper och färdigheter som krävs för att planera, genomföra, utvärdera och kontinuerligt revidera undervisning med stöd av IKT, grundat på teori, forskning och beprövad erfarenhet, för att på bästa sätt stödja studenters lärande. Det är alltså inte bara tekniska färdigheter, utan också pedagogiskt-didaktiska överväganden, ämneskunskap, förståelse för kontext och förmåga att bedöma teknikens pedagogiska värde.
Begreppen digital kompetens (och även digital litteracitet) används dock på olika sätt och med olika tyngdpunkter i högre utbildning. Digital kompetens definieras ofta via policydokument, särskilt EU:s ramverk, och betonar ett professionellt, ändamålsenligt användande av teknik. Digital litteracitet har i forskningen en längre historia och omfattar även sociala praktiker, kritiskt förhållningssätt och multimodala uttrycksformer. Skillnaderna i definitioner gör att begreppet digital kompetens kan fyllas med olika innebörd.
Detta självskattningsverktyg utgår från ovan nämnda definition och är utvecklad för dig som är anställd vid universitet eller högskola. Verktyget utgår från de två ramverken DigComp 2.2 (Digital Competence Framework for Citizens), och versionen av DigComp Edu(Digital Competence Framework for Education). Båda är framtagna av Joint Research Centre på uppdrag av EU-kommissionen. Denna självskattning bygger särskilt på den uppdaterade versionen DigComp 2.2 som fokuserar på nutida utmaningar som AI, desinformation, digital identitet, tillgänglighet och hållbarhet samt den version av DigComo Edu som är anpassad för högre utbildning.
Översätt till Lnu-kontext och hitta resurser för att lära mer
Nedan hittat du ett avsnitt som ger dig stöd i att få en tydligare bild av vad de lite mer generella påseendena i självskattningen innebär i en kontext av Linnéuniversitetet digitala ekosystem. Guiden är uppdelat enligt de olika områdena i självskattningen.
Tips: Utgå till att börja med från de områden där du skattade dig lägst för att prioritera dessa områden.
Detta område handlar om att effektivt kunna söka, värdera och organisera digital information och data. Det omfattar kritisk granskning av källor, förståelse för hur digitala system fungerar, och hur information struktureras och delas. Kompetensen innefattar också en medvetenhet om hur sökresultat påverkas av algoritmer och förståelse för digitala ekosystem.
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
| Förstår begreppet sökmotor i relation till andra begrepp som t.ex. webbläsare. Viss förståelse om hur sökresultat beror på algoritmer och AI. Inkognitofönster. Känner till Lnus tillgängliga utbud av databaser och förstår hur och när de kan användas för att hitta vetenskapliga artiklar och andra resurser. Kan förbättra sökningar med (booleska) operatorer som AND, OR, NOT efter behov. Kan använda Browzin och alertfunktioner för att prenumerera på relevant information. |
Resurser på Linnéuniversitetet Information om bibliotekets och texthandledarnas undervisning. Här får du tips på hur du förbättrar dina sökningar. Externa resurser Resurs från Internetstiftelsen. Se till exemoel ord som algoritm, sökmotor, sökmotoroptimering. Googla som ett proffs – Digiteket (KB) Resurs från Digiteket (KB) om hur du kan göra bättre och träffsäkrare sökningar på nätet. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag granskar källor för tillförlitlighet och jämför och bedömer information från flera källor. Jag bedömer kvalitet utifrån enklare kriterier. | Kan använda tydliga och etablerade kriterier som aktualitet, avsändare, trovärdighet, relevans och objektivitet. Kan känna igen akademiska och pålitliga källor (t.ex. vetenskapliga artiklar, officiella myndighetssidor) och gör skillnad mellan primära och sekundära källor. Granska URL och författarinformation. Strategier och rutiner för att hitta och jämföra flera källor. Antar ett kritiskt förhållningssätt i relation till generativ AI som källa och använder det ansvarsfullt. |
Resurser på Linnéuniversitetet Här får du tips på hur du förbättrar dina sökningar. Introduktion till AI i högre utbildning – Lnu Självstudiemodul med olika avsnitt om AI. Externa resurser Algoritmer – så påverkar de din vardag – Digiteket (KB) Resurs från Digiteket om algoritmers betydelse i vårt digitaliserade samhälle. Internetkunskap/Källkritik – Internetstiftelsen Resurs från Internetstiftelsen om vikten av källkritik samt hur man blir bättre på att källkritiskt hantera information på nätet. Internetkunskap/Så avslöjar du falsa webbsidor – Internetstiftelsen Resurs från Internetstiftelsen om hur du kan bli bättre på att genomskåda falsa webbplatser. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag organiserar mina filer i mappar och/eller med etiketter och använder sökfunktioner för att hitta dem. Jag hanterar olika filformat och olika typer av information på ett ändamålsenligt sätt och jag kan dela filer med kollegor. | Kunna flytta och organisera filer i olika lagringsytor som OneDrive, Teams, H: och G: alt Sunet Drive. Förståelse för olika sätt att dela dokument t.ex. kunna dela dokument med eller utan redigeringsbehörighet. Kunna växla mellan olika format, framför allt mellan Officeprogrammens format (t.ex. docx, pptx) samt pdf. Har ändamålsenliga sätt att organisera egna och gemensamma filer för ett informationssäkert och effektivt arbetssätt. |
Resurser på Linnéuniversitetet Val av lagringsyta på Lnu FAQ (Personal) Serviceportalen Information om fillagring – Serviceportalen OneDrive FAQ (Personal) – Serviceportalen Externa resurser Vägledning i att organisera data – Researchdata.se Researchdata.se ger vägledning i hur forskare kan strukturera och dokumentera sina forskningsdata på ett systematiskt sätt. Betonar vikten av tydliga mappstrukturer, konsekvent filnamngivning och noggrann dokumentation för att underlätta spårbarhet och samarbete inom forskningsprojekt. Samlingssida för självstudieguider i Microsofts 365:s applikationer, bland andra för OneDrive. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag har god kännedom om hur de digitala tjänsterna på universitetet samverkar och kan använda dem på ett sätt som optimerar arbets- och informationsflöden mellan olika verktyg. | Förstår både funktion och samspel mellan centrala tillhandahålla system. Kunna arbeta integrerat med OneDrive och Teams (och till viss del nyttja andra verktyg i M365). Kunna hantera anställningsadministration i Primula, attestera fakturor i Agresso, EDU-sign m.fl. Vara införstådd i och nyttja Lnus officiella informationskanaler, Känna till hur man beställer/felanmäler m.m. via Easit-självservice. Undervisande: Arbeta integrerat i Moodle med Zoom och Lnu-Play och privata lagringsytor, om nödvändigt administrera studenter i Ladok. |
Resurser på Linnéuniversitetet Programvaror och licenser – Medarbetare eduSign FAQ (Personal) – Serviceportalen Resurssida för Moodle – Serviceportalen Externa resurser Instruktioner LADOK -Ladokkonsortiet Samlingssida för guider och instruktioner för Ladok. Samlingssida för självstudieguider i Microsofts 365:s applikationer. |
Område två handlar om förmåga att kommunicera och samarbeta digitalt med kollegor och externa parter. Det inkluderar digital möteskompetens, informationsflöden, professionell kommunikation och att hantera digitala identitet.
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag använder en kombination av digitala verktyg för kommunikation och samarbete, inklusive e-post, chatt, videokonferenser och samarbetsplattformar. Jag använder den digitala kalendern på ett i stort sett ändamålsenligt sätt.
| Kan använda Outlook, Teams och Zoom på ett adekvat sätt och har förståelse för i vilka sammanhang de olika bör användas. Kan dela dokument med lämplig behörighet och samarbete i gemensamma dokument. Kan skapa och bjuda in samt ta emot kalenderhändelser. Använder schemaläggaren för att hitta gemensamma tider och delar kalender men lämplig behörighet. Förståelse för att den digitala kalendern är en av flera kommunikationskanaler. |
Resurser på Linnéuniversitetet Linnéuniversitetets digitala system – en snabbguide för nyanställda Externa resurser En resurs så att du kan hitta det du behöver när det vad gäller olika funktioner i Zoom. På engelska. Samlingssida för självstudieguider i Microsofts 365:s applikationer. Tips på Youtubekanaler för att jobba bättre i Officeprogrammen https://www.youtube.com/@KevinStratvert |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag använder olika funktioner i videomötesverktyg (som delad skärm, chatt och omröstningar) för att engagera deltagarna och skapa en mer interaktiv mötesmiljö. | Har tillräckliga kunskaper i Zoom för att kunna leda möten och kan använda lämpliga funktioner för att skapa interaktivitet (skärmdelning, chatt, breakoutrooms, poll m.fl.) Kan även delta och använda funktioner i Teams videomötesfunktion om nödvändigt. Bedriva undervisning på distans (som är mer än att föreläsa till en yta med avslagna kameror). Förståelse för de omständigheter och den avskalade kontexten videomöten innebär och kan anpassa upplägg och aktiviteter för att förbättra förutsättningarna i möten och undervisningssammanhang. |
Resurser på Linnéuniversitetet Linnéuniversitetets digitala system – en snabbguide för nyanställda Själstudiemoduler med fokus på nätbaserad kursdesign Självstudiemoduler kopplat till olika temaområden bland annat Självständiga och motiverade studenter, Studentaktiva undervisningsformer och Varierade arbetsformer (multimodalitet). Kom igång med Wooclap – Serviceportalen Guide till Wooclap, ett webbaserat responsverktyg, som gör det möjligt att skapa enklare enkäter, undersökningar (polls) och skapa interaktivt innehåll i realtid. Externa resurser En enkel resurs så att du kan hitta det du behöver när du behöver det vad gäller olika funktioner i Zoom. På engelska. Hantera möten i Teams – Microsoft Support Videoutbildningar för Microsoft Teams från Microsoft Support Hantera kamerainställningar i Windows 11 – Microsoft support Guide för att hantera kameror med kamerainställningar i Windows 11 från Microsoft Support. Använda kameran på datorn (Mac) – Mac Användarhandbok Guide för att hantera kameror i macOS från Apple Support. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag har rutiner för, söker aktivt upp samt följer relevanta informationskällor, både interna (som nyhetsbrev eller interna plattformar) och externa (branschnyheter, relevanta publikationer), för att hålla mig uppdaterad om utvecklingen inom mitt område. | Läser kontinuerligt information på Medarbetare och följer där relevanta grupper, vet också var man hittar driftinformation m.m. Läster de mail och nyhetsbrev som skickas ut internt för att hålla sig uppdaterad. Har strategier för att följa information inom olika special- och ämnesområde. |
Resurser: |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag hanterar min digitala identitet noggrant och säkerställer att min online-närvaro överensstämmer med professionella standarder. Jag anpassar min kommunikation utifrån sammanhanget och målgruppen. Jag vet vilka regler och policys som styr över hur jag bör kommunicera som anställd på en statlig myndighet. | Använder inte namn@lnu.se till annat än arbetsrelaterad kommunikation. Har en professionell e-postsignatur och ett informativt personalkort med bild och kontaktuppgifter. Förståelse för att sökningar på ens person på internet ger träffar som visar både sin privata och professionella persona. Att digitala fotspår lämnas genom användning av internet genom cookies och att vara inloggad i olika tjänster. Har förståelse för att handlingar i regel faller under offentlighetsprincipen. Svarar på mail så snart som möjligt. |
Resurser på Linnéuniversitetet E-postregler för Linnéuniversitetet – Medarbetare Hantera din e-post rätt – Medarbetare E-postsignatur mall – Medarbetare Hantera allmänna handlingar – Medarbetare Externa resurser Resurs från Internetstiftelsen om integritet på nätet. |
Detta område handlar om att skapa och anpassa digitalt innehåll i olika format samt att inkludera text, bild, ljud och interaktiva element. Det omfattar också förståelse och korrekt tillämpning av upphovsrätt och licenser.
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag kan skapa och redigera digitalt innehåll i olika format och kan anpassa befintligt material för att passa mina behov. Jag använder flera funktioner för att skapa tydliga och strukturerade dokument och presentationer. | Behärskar utökade funktioner i Word och Powerpoint, t.ex. att använda formatmallar, funktioner för granskning, infoga bilder och diagram samt referenser från referenssystem. Kan flytta information mellan olika program. Använder de vanligaste kortkommandona för att effektivisera arbetsflödet. Kan ta hjälp av generativ AI där det lämpar sig för att effektivisera. |
Resurser på Linnéuniversitetet Utveckla bättre bildstöd i Powerpoint för – LnuPlay Spellista med guider och råd om hur man kan skapa ett bättre bildstöd till presentationer. Introduktion till AI i högre utbildning – Lnu Självstudiemodul med olika avsnitt om AI. Officeapplikationer och mallar – Serviceportalen Interaktiv video i LnuPlay – Serviceportalen Guide om hur man kan skapa interaktiva inspelningar i LnuPlay. Externa resurser Tangentgenvägar/kortkommandon i Windows Guide för tangentbordsgenvägar i Windows från Microsoft support. Guide för tangentbordsgenvägar på Mac från Apple support. Samlingssida för självstudieguider i Microsofts 365:s applikationer. Tips på Youtubekanaler för att jobba bättre i Officeprogrammen https://www.youtube.com/@KevinStratvert |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag kan vid behov inkludera olika medier som ljud, video och interaktiva element i mitt innehåll för att göra det mer tydligt och engagerande. | Kan söka och hitta tillgängliga bilder, filmer och ljud. Kan infoga detta i Word och Powerpoint. Kan ta hjälp av generativ AI där det lämpar sig för att effektivisera. Kan använda grundläggande funktioner för filmredigering. Spela in skäm och lägga upp material i Lnu-Play. Känner till att det finns tillgängliga studios på Lnu. Vet var jag hittar guider eller var man kan vända sig för att få stöd för att utveckla multimodalt material, tex Mediaproduktion eller IT-pedagog. |
Resurser på Linnéuniversitetet FAQ – Vanliga frågor om LnuPlay – Medarbetare Inspelning och uppladdning – Serviceportalen Tips för dig som vill spela in – Medarbetare Medieproduktion KOM – Medarbetare Introduktion till AI i högre utbildning – Lnu Självstudiemodul med olika avsnitt om AI. Särskilt för lärare Video i Moodle – Serviceportalen 12 sätt att använda media i undervisningen – LnuPlay Externa resurser Inbyggd videoredigerare i Windows Guide för videoredigering via tillgängliga program på PC. Guide för videoredigering via tillgängliga program på Mac. Samlingssida för självstudieguider i Microsofts 365:s applikationer. Tips på Youtubekanaler för att jobba bättre i Officeprogrammen https://www.youtube.com/@KevinStratvert |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag säkerställer att innehållet jag använder eller delar är lagligt samt korrekt uppmärkt. Jag använder adekvat Creative Commons-licens på det jag själv delar. | Kan söka, hitta, använda och dela i enlighet med olika Creative Commons-lisenser. Använder inte upphovsrättsskyddat material. Vet hur man ska förhålla sig till sin egen och andras publicering samt till studenternas material i relation till upphovsrätt. Förståelse för hur man bör förhålla sig till upphovsrätt i relation till generativ AI |
Resurser på Linnéuniversitetet Publicering, upphovsrätt och policys – Medarbetare Externa resurser Universitetslärares upphovsrätt – frågor och svar – SULF Svar på några av de vanliga frågor och svar som SULF får kring upphovsrättsfrågor. Creative commons för forskare – KB Information från Kungliga biblioteket om licenser i relation till öppen vetenskap. Creative Commons-licenser i vetenskaplig publicering – UmeåU Självstudiekurs från Umeå Universitet om CC-licenser i relation till att publicera med öppen tillgång. Allmän information om CC-licenser från CC Sweden. Upphovsrätt på AI-bilder – PRV Information från Patent och registreringsverket om upphovsrätt i relation till AI-genererade bilder. |
Området fokuserar på hur man arbetar säkert i digitala miljöer samt skydd av enheter och information. Det innefattar även hantering av integritet, personuppgifter och medvetenhet om cybersäkerhet.
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag är medveten om vanliga säkerhetsrisker och vidtar grundläggande åtgärder och uppdaterar mig kontinuerligt om information rörande enhetsskydd och säker datahantering. Jag har unika lösenord för olika tjänster och jag delar inte mina lösenord. Jag är försiktig med vilken information jag hanterar när jag är på ett öppet wifi-nät. | Förståelse för att arbete hemma och på arbetsplatsen skiljer sig säkerhetsmässigt och att det är viktigt att säkra upp sin digitala hemmiljö. Förståelse för och förmåga till säkert beteende och agerar förebyggande t.ex. att uppdatera enheternas mjukvara kontinuerligt. Lämnar aldrig datorn olåst. Använder säker inloggning och skyddar inloggningsuppgifter. Använder MFA och VPN. Klickar inte på okända länkar, förstår hur nätfiske fungerar. |
Resurser på Linnéuniversitetet IT och informationssäkerhet – Medarbetare VPN-anslutning FAQ – Serviceportalen 7 minuter om informationssäkerhet – Medarbetare Film som berör informationssäkerhet med fokus på forskning och informationssäkerhet. Framtagen i ett samarbete mellan flera olika lärosäten. Lilla lösenordsskolan – LnuPlay Film om hur du kan tänka för att skapa långa, unika lösenord som är lätta att komma ihåg. Externa resurser Digital informationssäkerhetsutbildning för alla (Disa) – MSB Webbkurs från MSB. Innehåller tio olika delar med olika aspekter av informationssäkerhet. Material om informationssäkerhet från MSB kopplat till informationskampanjen ”Tänk säkert”. Tänk säkert – Internetstiftelsen Material om informationssäkerhet från Internetstiftelsen. Surfa säkert på trådlösa nätverk – IMY Information från Integritetsmyndigheten om hur man kan surfa säkrare på trådlösa nätverk. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag är medveten om riktlinjer och förordningar men behöver ibland stöd för att tillämpa dem i praktiken. Jag vidtar grundläggande åtgärder för att skydda mina egna och andras personuppgifter. Jag har grundläggande kännedom om hur olika tjänster har olika risker vad gäller att dela data och personuppgifter. | Lagrar rätt information på rätt plats (Följer ITs-guide om lagring). Förståelse för att och hur användandet av olika digitala tjänster lagrar personliga data. Använder inte arbetsmail för inloggning i okända tjänster. (Lärare) Använder sanktionerade tjänster med studenter och lagrar inte information från eller om studenter på osäkra platser. Delar inte information om studenter på osäkra eller otillåtna platser. Kommunicerar främst med studenter i Moodle och inte via mail. Delar inte känslig information i ogranskade AI-tjänster. |
Resurser på Linnéuniversitetet Val av lagringsyta på Lnu – FAQ Perviceportalen (Personal) Hantera din e-post rätt – Medarbetare Dataskyddsförordningen (GDPR) – Kurs i Moodle Kurs som Linnéuniversitetet tagit fram för alla medarbetare som hanterar personuppgifter i sitt dagliga arbete. Introduktion till AI i högre utbildning – Lnu Självstudiemodul med olika avsnitt om AI. AI i högre utbildning – Guide till framgångsrik kurs Vägledning och rekommendationer för lärare gällande generativ AI. |
Här handlar det om förmåga att lösa tekniska problem, utveckla effektiva arbetssätt och identifiera egna behov av digital kompetensutveckling.
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag kan lösa vanliga tekniska problem själv genom att till exempel söka online, kolla driftsinformation eller använda guider. | Börjar med att starta om datorn och kontrollera att kontakter är riktigt anslutna. Läser driftsinformation på Medarbetare, kan söka och hitta hjälp på Serviceportalen för LNUs vanligaste digitala tjänster. Har vissa sökstrategier för att söka på nätet för att hitta förslag på lösningar. Känna till hur man kontaktar IT-support samt felanmälan via Easit – Självservice. Använder AI verktyg för att lösa problem när det är lämpligt. Kännedom om hur och när man bör kontakta IKT-pedagog. |
Resurser på Linnéuniversitetet AI i högre utbildning – Guide till framgångsrik kurs Vägledning och rekommendationer för lärare gällande generativ AI. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag kan identifiera mina styrkor och svagheter inom digital kompetens och söka efter möjligheter till kompetensutveckling för att minska mina digitala kompetensgap. Jag förstår att jag behöver avsätta tid för att utveckla min digitala kompetens för att arbete effektivt och undvika digital stress. Jag vet var jag kan få hjälp och stöd för att lära mig mer. | Reflekterar kontinuerligt över den egna digitala kompetensen. Nyttjar självskattningsverktyg. Utforskar kontinuerligt nya funktioner i Lnu:s tillgängliga digitala verktyg. Kontaktar IKT pedagog, tar hjälp av kollegor eller andra nätverk, använder öppna lärresurser. Tar ansvar för att hålla sig uppdaterad. Har börjat använda generativ AI för vissa arbetsuppgifter för att effektivisera arbetet. |
Resurser på Linnéuniversitetet Öppna lärresurser – Medarbetare Resurssida med tips, råd och länkar rörande Öppna lärresurser. AI i högre utbildning – Guide till framgångsrik kurs Vägledning och rekommendationer för lärare gällande generativ AI. Digital pedagogisk kompetens – FTK Resurs från IKT-pedagogerna på FTK för att inventera och utveckla digital kompetens. |
Detta område berör hur du som undervisande lärare använder digital teknik för att stödja och utveckla studenters lärande, inklusive att skapa interaktiva moment, följa progression och ge återkoppling. Det inkluderar också arbete med tillgänglighet, inkludering och studenters digitala kompetensutveckling. Målet är att använda tekniken medvetet och didaktiskt för att höja kvaliteten i undervisningen.
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag reflektera till viss del över didaktiska överväganden för att förbättra studenternas lärande och provar samt integrerar olika digitala resurser och verktyg i min undervisning. | Reflekterar och gör didaktiska överväganden om när, var, hur funktionalitet i t.ex. Moodle, Zoom och LnuPlay kan användas för att förstärka lärande. Kan skapa självrättande Test i Moodle och Wooclap. Söker sätt som digitala verktyg kan effektivisera administrativ arbete för att kunna frigöra undervisningstid (t.ex. genom digitala inspelade föreläsningar, digital tentamen m.m.). |
Resurser på Linnéuniversitetet Guide till framgångsrik kurs – kursdesign.lnu.se En samlad resurs för kunskapsläget inom kursdesign för såväl nätbaserade som campusbaserade kurser från Sektion Högskolepedagogik på Lnu. Självstudiemoduler med fokus på nätbaserad kursdesign Självstudiemoduler kopplat till olika temaområden bland annat Självständiga och motiverade studenter, Studentaktiva undervisningsformer och Varierade arbetsformer (multimodalitet). Designprinciper och kvalitetsindikatorer för nätbaserat lärande – Linda Reneland Forsman Artikeln sammanfattar kunskapsläget för vad vi vet om studenters lärande i högre utbildning med fokus på nätbaserade utbildningar. Fungerar som vägledning för hur vi kan utforma bättre förutsättningar för framgångsrika studieresultat. Guider till Moodle lärplattform – Serviceportalen Ingångssida för guider för Moodle på Serviceportalen. Introduktion till AI i högre utbildning – Lnu Självstudiemodul med olika avsnitt om AI. Utveckla bättre bildstöd i Powerpoint för – LnuPlay Spellista med guider och råd om hur man kan skapa ett bättre bildstöd till presentationer. Inspera guider – Serviceportalen Guider till plattformen Inspera för att genomföra digital salstentamen. Interaktiv video i LnuPlay – Serviceportalen Guide om hur man kan skapa interaktiva inspelningar i LnuPlay. Guider Wooclap – Serviceportalen Guider hur man kan komma igång och arbeta med responsverktyget Wooclap. Externa resurser Teaching as a Design Science – Building Pedagogical Patterns for Learning and Technology Digital tillgänglig version av Diana Laurillard bok Teaching as a Design Science. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag tar till viss del hänsyn till att nätbaserad undervisning har vissa specifika utmaningar och möjligheter. Jag är till största delen bekväm med att undervisa nätbaserat, undviker helst hybridlösningar. | Förstår utmaningarna med nätbaserade kurser såsom frånvaro av sociala ledtrådar och kontext. Kan anpassa kursdesign, verktyg och format beroende på studentgrupp och syfte. Kan skapa interaktion genom synkrona (Zoom, Wooclap) och asynkrona (Moodle, LnuPlay) metoder. |
Resurser på Linnéuniversitetet Guide till framgångsrik kurs – kursdesign.lnu.se En samlad resurs för kunskapsläget inom kursdesign för såväl nätbaserade som campusbaserade kurser från Sektion Högskolepedagogik på Lnu. Självstudiemoduler med fokus på nätbaserad kursdesign Självstudiemoduler kopplat till olika temaområden bland annat Självständiga och motiverade studenter, Studentaktiva undervisningsformer och Varierade arbetsformer (multimodalitet). Designprinciper och kvalitetsindikatorer för nätbaserat lärande – Linda Reneland Forsman Artikeln sammanfattar kunskapsläget för vad vi vet om studenters lärande i högre utbildning med fokus på nätbaserade utbildningar. Fungerar som vägledning för hur vi kan utforma bättre förutsättningar för framgångsrika studieresultat. Resurssida för Moodle lärplattform – Medarbetare Ingångssida för guider för Moodle på Serviceportalen. Introduktion till AI i högre utbildning – Lnu Självstudiemodul med olika avsnitt om AI. Utveckla bättre bildstöd i Powerpoint för – LnuPlay Spellista med guider och råd om hur man kan skapa ett bättre bildstöd till presentationer. Inspera guider – Serviceportalen Guider till plattformen Inspera för att genomföra digital salstentamen. Interaktiv video i LnuPlay – Serviceportalen Guide om hur man kan skapa interaktiva inspelningar i LnuPlay. Guider Wooclap – Serviceportalen Guider hur man kan komma igång och arbeta med responsverktyget Wooclap. Linnéuniversitetets digitala system – en snabbguide för nyanställda Externa resurser Teaching as a Design Science – Building Pedagogical Patterns for Learning and Technology Digital tillgänglig version av Diana Laurillard bok Teaching as a Design Science. En resurs så att du kan hitta det du behöver när det vad gäller olika funktioner i Zoom. På engelska. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag utformar läraktiviteter där studenterna samarbetar digitalt och använder olika verktyg för att stödja och uppmuntra deras interaktion och där lärprocessen synliggörs tydligare. | Kan nyttja synkrona och asynkrona funktioner i Moodle, Zoom, LnuPlay och Wooclap för att stödja undervisningen. Nyttjar multimodala former för kommunikation för att stärka lärandet. Söker lösningar för att frigöra undervisningstid (t.ex. genom digitala inspelade föreläsningar, schema lagd tid för studenterna med läraktiviteter). |
Resurser på Linnéuniversitetet Guide till framgångsrik kurs – kursdesign.lnu.se En samlad resurs för kunskapsläget inom kursdesign för såväl nätbaserade som campusbaserade kurser från Sektion Högskolepedagogik på Lnu. Självstudiemoduler med fokus på nätbaserad kursdesign Självstudiemoduler kopplat till olika temaområden bland annat Självständiga och motiverade studenter, Studentaktiva undervisningsformer och Varierade arbetsformer (multimodalitet). Designprinciper och kvalitetsindikatorer för nätbaserat lärande – Linda Reneland Forsman Artikeln sammanfattar kunskapsläget för vad vi vet om studenters lärande i högre utbildning med fokus på nätbaserade utbildningar. Fungerar som vägledning för hur vi kan utforma bättre förutsättningar för framgångsrika studieresultat. Resurssida för Moodle lärplattform – Medarbetare Ingångssida för guider för Moodle på Serviceportalen. Interaktivt innehåll i Moodle (H5P) – Serviceportalen Guide om hur man skapar interaktiva lärobjekt i Moodle Interaktiv video i LnuPlay – Serviceportalen Guide om hur man kan skapa interaktiva inspelningar i LnuPlay. Guider Wooclap – Serviceportalen Guider hur man kan komma igång och arbeta med responsverktyget Wooclap. Introduktion till AI i högre utbildning – Lnu Självstudiemodul med olika avsnitt om AI. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag använder grundläggande digitala verktyg för att följa och bedöma studenternas framsteg och ger mestadels generell återkoppling vid examinationer. Jag använder framför allt möjligheten att lämna in uppgifter och examinationer digitalt i lärplattformen. | Kan t.ex. hantera aktiviteten Inlämning i Moodle och att ge återkoppling på inlämnad uppgift. Tidsbokningsfunktion i Moodle för att tex boka muntliga seminarier. Använda digitalt stöd under seminarier. Kan nyttja digitala funktioner för annan typ av inlämning än skriven text (tex film, konceptkartor mm). Kan hantera Inspera och vet var man kan få stöd ock hjälp med digital salstentamen. Har strategier för och kan använda Zoom för muntlig examination. |
Resurser på Linnéuniversitetet Aktiviteten Tidsbokning i Moodle Bedömning i Moodles forum – Serviceportalen Inspera guider – Serviceportalen Guider till plattformen Inspera för att genomföra digital salstentamen. Externa resurser En resurs så att du kan hitta det du behöver när det vad gäller olika funktioner i Zoom. På engelska. |
Dragspelsinnehåll
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag använder till viss del digitala resurser för att tillgodose specifika behov, som tillgängliga texter eller alternativa presentationsformer. | Funderar på hur information och uppgifter kan formuleras tillgänglig. Informerar studenter om tillgängliga verktyg och vad de kan hitta information om stödprogram. Använder framför allt de program som tillhandahålls av Lnu som det finns support för. Hänvisar till Microsoft 365 vad gäller skivande och mallar för att undvika problem. Tar del av UBs och texthandledarnas guider och informerar om aktiviteter som ”Så lyckas du med dina studier” och att det finns tillgänglig handledning av texthandledare. |
Resurser på Linnéuniversitetet Självstudieguider från UB – Lnu.se Guider (med främst studenter som målgrupp) för att söka och värdera information, skriva akademiska texter m.m. Så lyckas du med dina studier – Lnu.se Föreläsningsserie för studenter med tips och råd för bättre förutsättningar att klara av sina studier. Texthandledarnas verksamhet – Lnu.se Sida som presenterar Texthandledarnas verksamhet Sida som presenterar de digitala stödprogram som finns tillgängliga för studenter med behov av extra stöd. Guide till framgångsrik kurs/Tillgänglighet – kursdesign.lnu.se En resurs om kunskapsläget inom kursdesign för såväl nätbaserade som campusbaserade kurser från Sektion Högskolepedagogik på Lnu. Sidan fokuserar på tillgänglighet Undervisa tillgängligt – Medarbetare Information från Texthandledarna om att undervisa tillgängligt. Studera med funktionsnedsättning – Lnu.se Samordnarnas sida med information till studenter om att studera med funktionsnedsättning. Studenthälsans kurser och workshop – Lnu.se Studenthälsans resurser med bland annat stöd för studenter med talängslan. Externa resurser Att skapa tillgängliga uppgifter – Inspera Information om att använda tillgänglighetsfunktioner i Inspera för digital tentamen. Lägga till resurser i uppgifter – Inspera Information om möjligheten att lägga till resurs (webbsida) som t.ex. Lexin eller Svenska.se i Inspera. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag skapar i viss utsträckning uppgifter där studenterna använder digital teknik, lär sig förstå grundläggande aspekter om källkritik och säkerhet samt skapar möjligheter för studenterna att individanpassa sitt lärande. | Förståelse för och tar ansvar för att utveckla studenternas digitala kompetens, särskilt i den specifika ämneskontexten och i relation till ett vetenskapligt och källkritiskt arbetssätt. Nyttjar bibliotekets resurser som stöd för studenterna. Bygger in ett aktivt användande av digitala verktyg i uppgifter (t.ex. poddar, presentationer, quiz). Hittar och tipsar studenter om öppna lärresurser. |
Resurser på Linnéuniversitetet Självstudieguider från UB – Lnu.se Guider (med främst studenter som målgrupp) för att söka och värdera information, skriva akademiska texter m.m. Öppna lärresurser – Medarbetare Resurssida med tips, råd och länkar rörande Öppna lärresurser. Så lyckas du med dina studier – Lnu.se Föreläsningsserie för studenter med tips och råd för bättre förutsättningar att klara av sina studier. Introduktion till AI i högre utbildning – Lnu Självstudiemodul med olika avsnitt om AI. Aktivitet videoinlämning i Moodle – Serviceportalen Guide till framgångsrik kurs – kursdesign.lnu.se En samlad resurs för kunskapsläget inom kursdesign för såväl nätbaserade som campusbaserade kurser från Sektion Högskolepedagogik på Lnu. Självstudiemoduler med fokus på nätbaserad kursdesign Självstudiemoduler kopplat till olika temaområden bland annat Självständiga och motiverade studenter, Studentaktiva undervisningsformer och Varierade arbetsformer (multimodalitet). Externa resurser Teaching as a Design Science – Building Pedagogical Patterns for Learning and Technology Digital tillgänglig version av Diana Laurillard bok Teaching as a Design Science. |
Generellt påstående (nivå ii) | Digital kompetens i Lnu-kontext |
Jag är bekväm med att använda och anpassa olika tekniska verktyg i klassrummet för att underlätta undervisningen och kan lösa vanliga tekniska problem. | Kan använda Zoom-rooms och koppla in projektor. Har koll på de vanligaste kopplingarna som USB A, USB C och HDMI (VGA). Har några felsökningsstrategier. Förståelse för vissa pedagogiska utmaningar och har några strategier för att hantera hybridundervisning. |
Resurser på Linnéuniversitetet Introduktion till AI i högre utbildning – Lnu Självstudiemodul med olika avsnitt om AI. Externa resurser |