Linnéuniversitetet har publicerat en studerandehandbok där både du som lärare och dina studenter kan läsa mer om vad som förväntas under studietiden. Studerandehandboken beskriver såväl studenternas som universitetets ansvar före, under och efter utbildningen.

Ladda upp eller länka till den i ditt kursrum på Moodle och prata gärna om vad där står i syfte att synkronisera förväntningar.

Klicka på bilden nedan för att komma till studerandehandboken för Linnéuniversitetet.

Du hittar även boken på sidan om Rättigheter och skyldigheter på lnu.se

Välkomstbrevet som går ut till studenterna är ofta den första kontakt studenterna får med sin utbildning. Bemöt det intresse och informationsbehov de har på ett klokt sätt, med ett tilltal från kursledningen med information om vad som skall hända och vad som förväntas av studenten under de första veckorna. På så sätt kan studenten känna att de har kontroll även om det skulle vara problem med att hitta till information eller om studiehandledningen blir försenad. Gör klart skillnaden mellan att vara antagen och att själv aktivt registrera sig på en kurs. På så sätt undviks många potentiella frågor och problem. Bifoga Studerandehandboken som bilaga i utskicket (se nedan).

Exempel på välkomstbrev som orienterar studenterna inför kursstart och under de första veckorna.

Gör korta inspelningar från din arbetsplats som exempelvis går igenom studiehandledningen för att sätta lite fokus på den (du kan också göra ett quiz) eller en genomgång av kurslitteraturen för att sätta in den i ett sammanhang i kursen eller varför inte prata lite om bedömningskriteriernas koppling till kursmålen.

I följande exempel börjar ett program (här förskollärarprogrammet) att redan före registrering kommunicera vad som krävs av dig som student.

Världens bästa förskollärare

Här är ett exempel på ett inspelat rundabordssamtal i syfte att orientera studenterna i en kurs som är helt nätbaserad och enbart använder vetenskapliga artiklar som kurslitteratur men trots detta inte har krav på några förkunskaper i ämnet. Inspelningen var viktig för att ge en bild av forskarna och hur deras forskning används i kursen och hur de tänkt kring upplägget. Här ges ett gyllene tillfälle för studenterna att komma lite närmare forskarna och i kursvärderingen uppmärksammades också  en tillåtande kultur i kursen.

Klimatförändringar 1 – rundabordssamtal

Här är ett annat exempel från ett utbildningsprogram som genomgående och under lång tid arbetat framgångsrikt med att ta med studenterna på avstämningsmöten.

Mats Loock och Johan Leitet berättar om sitt upplägg med vloggar i datavetenskapliga kurser.

En guide/vägledning eller studiehandledning syftar till att syngliggöra kursens uppbyggnad och därmed också förväntade insatser från studenterna. De bör kunna överblicka sina insatser och se på vilka grunder de skall bli bedömda. Detta behörver inte nödvändigvtvis vara i form av en produkt (typ pdf-fil) utan kan vara en struktur eller studiekarta i ett kursrum. Det vanliga är dock en studiehandledning som görs tillgänglig för studenterna vid kursstart med den information som också efterfrågas av lokala regler.

• Sträva efter att ha så få vägledande dokument som möjligt genom att handledningen också beskriver examinationer och deras bedömningsgrunder.

• En studiehandledning får inte vara för pratig utan bör ha tydlig översiktskaraktär.

• Den kan med fördel innehålla ett avsnitt där examinationerna beskrivs utförligare eller ett som exempelvis beskriver kursen vecka för vecka. Den kan ha formen av checklista – allt beroende av just det utbildningssammanhang den skall stödja.

• En studiehandledning skall vara studentens bästa vän som orienterar och lägger ut ramar, men också lämnar utrymme för egna initiativ. Studiehandledningar blir ibland svåra att förstå när de blandar samman uppgiftsintruktioner med examinationsbeskrivningar och bedömningsgrunder. Om formalia verkligen skall vara grund för bedömning skall detta tydligt framgå av bedömningsgrunder som inte är detsamma som instruktioner.

• Med bra bedömningsgrunder kan man skippa eller banta ner instruktioner till studenterna.

Exempel på olika sätt att disponera sin studiehandledning:

Studiehandledning exempel 1

Studiehandledning exempel 2

”En välstrukturerad studieguide med tydliga bedömningsgrunder sparar mycket tid under rättning/när feedback ges” 

Bedömningsgrunder är en mycket viktig faktor för rättssäkerhet. De innebär att studenter vet på vilka grunder de blir bedömda och att ovidkommande faktorer vid bedömning kan undvikas. Förutom att bidra till rättssäkerhet så skapar bedömningsgrunder ett underlag för kommunikation med studenter som undrar vad som skall examineras och utgör på samma gång underlag för motiveringen till att de fick den bedömning de fick. Detta bidrar till att mer självständiga studenter som vet vad som förväntas av dem. Bedömningsgrunder presentras för studenter vid kursstart (didaktiskt smart men också krav i våra lokala regler). Betygskriterier, dvs vad som krävs av olika delar för att få ett sammanfattande betyg måste däremot finnas i kursplanen. 

Olika begrepp

• kriterier är en beskrivning av kännetecken eller underlag i en demonstration/representation som pekar mot en viss standard (framstående, med kvalitet, insiktsfullt, mycket bra, utförligt etc)

• betygskriterier – kännetecken för prestation på hel kurs, ev sammanvägning av delkurser och betygssatta moment

• bedömningskriterier/bedömningsgrunder utarbetas för bedömning av examination, moment (kommuniceras i samband med kursstart)

• bedömningsområde en speciell aspekt som värderas (referensteknik, labb-kunskap, samarbete, metodkännedom, etc.)

Att tänka på vid formulering av kriterier:

• Ämnespecifika och analytiska kriterier är att föredra framför generella och holistiska.

• Bör visa diskreta skillnader (precisera avgränsad förståelse).

• Undvik adjektivfällan (kontinuerliga kriterier), t.ex. mer utförligt, bättre, med större djup, etc.
  

• Undvik kvantitativa kriterier (procentsatser)

…och glöm inte kriterier för U

Ett tips är att börja med att fundera över bedömningsgrunder för underkänt. Det kan vara lättare att börja i formuleringen om vad som är en miniminivå, vad som absolut inte får saknas och vad det inte får råda oklarheter eller missförstånd om.

Här följer ett exempel på hur ett U-kriterie an formuleras.

Arbetet underkänns om det saknar argumentation och/eller underbyggda (vetenskapligt, teoretiskt eller kollektivt beprövade) slutsatser.

Sammanfattningsvis:

Bedömningsgrunderna

• är ett krav i lokala regler (Lnu)

• orienterar och påverkar förväntningar

• stimulerar motivation och autonomi hos studenter

• kan skänka trygghet och arbetsro

• bidrar till att minska förskjutningen i lärandet

• underlättar samarbete i lärarlag eller kollegialt

• utgör stöd vid överlämning

• ger en grund och ett språkbruk för återkoppling samt utgör genomgående grund för kommunikation med studenterna både inför och efter examination.

Här kan du läsa mer om hur du formulerar bedömningsgrunder:

Bedömningsgrunder – en vägledning från SeHp

Att sätta praxis på pränt – En handbok i att skriva betygskriterier

Texten bygger på kapitel 7 i Teaching as a Design Science (Laurillard, senaste utgåvan, om inget annat anges) och diskuterar konsekvenser för hur föreläsningar kan utformas.

Föreläsningen fyller en viktig funktion i högre utbildning, men inte alltid på det sätt eller i den omfattning som den används. För att fungera som ett effektivt stöd för studenters lärande behöver föreläsningen granskas utifrån tre centrala aspekter:

1. Överblick och struktur – föreläsningens främsta styrka är att ge studenter en förståelse för större sammanhang.
2. Studentengagemang – i vilken grad föreläsningen aktiverar kognitiva processer hos studenterna.
3. Omfattning – längd och fokus.

Föreläsningar stödjer lärande genom tillägnan och ger studenter ”axlar att stå på”, men att lyssna, läsa eller titta aktiverar mer begränsade kognitiva processer än att själv göra, resonera och pröva. Föreläsningar och inspelat material är ofta uppskattade av studenter, men bidrar inte ensamt till förbättrade studieresultat (Deslauriers et al., 2019). Fokus riskerar att hamna på att följa berättelsen snarare än att bearbeta egna idéer och frågor.

För att stärka studenternas förståelse och meningsbyggande behöver lärare:

• tydliggöra centrala koncept, deras inbördes relationer och kopplingar till större sammanhang
• synliggöra föreläsningens struktur och huvudbudskap

Ett alltför komplext akademiskt språk kan motverka föreläsningens överblickande syfte genom att försvåra identifieringen av nyckelbegrepp och centrala poänger.

Att utveckla föreläsningar

Föreläsningar som bygger på visuella representationer (t.ex. figurer, modeller eller tankekartor) snarare än strikt linjära presentationer ger bättre förutsättningar för flexibilitet, interaktion och anpassning efter studenternas behov. Genom att utgå från redan etablerade begrepp kan nya, mer komplexa koncept förankras tydligare. Variation i exempel och återkommande prediktiva moment (”vad händer härnäst?”) stärker studenternas aktiva deltagande och stödjer lärande.

En tydlig inre struktur är avgörande. Studenter har lättare att sammanfatta och återge innehåll när huvudsyftet återkommer genom hela föreläsningen och sätts i relation till fördjupningar. En struktur som växlar mellan helhet och delar är mer effektiv än en hierarkisk modell med kort introduktion följd av lång fördjupning.

Inspelade och interaktiva föreläsningar

Inspelade föreläsningar bör vara korta (cirka 10 minuter), fokusera på ett innehåll i taget och kontinuerligt knyta an till helheten. Interaktivitet kan byggas in genom frågor, pauser för reflektion eller enkla quiz. Vid Linnéuniversitetet finns tekniskt stöd för detta via LnuPlay. Asynkrona diskussioner i lärplattformen kan användas som grund för vidare samtal i synkrona undervisningsformer.
Flera korta, strukturerade och interaktiva föreläsningar är ofta mer lärandefrämjande än en lång sammanhängande inspelning.