Klicka på rubrikerna för att få fram mer information.

Med skriftliga examinationer kan man mena salstentamen, hemtentamen, annan skriftlig redovisning (t.ex. uppsats, pm, laborationsrapport). Salstentamen kan i digitala sammanhang översättas till hemtentamen i realtid som sker synkront men den formen brottas med ett flertal problem vad gäller övervakningskrav, nyttjande av otillåtna hjälpmedel osv, då många tentor bygger på faktakontroll och kortsvarsfrågor. 

Skriftliga examinationer är ofta överrepresenterade i högre utbildning och förekommande i vissa välanvända former. Samtidigt finns examensmål med generella färdigheter och koppling till en yrkespraktik att beakta som inte alltid kan fångas av en skriftlig examination. Examinationer som fångar den typen av färdigheter och förståelse faller ofta mellan enskilda kurser i ett program.  Examensmål och krav i högskoleförordningen innebär att vi även behöver beakta färdigheter som kritiskt tänkande och omdöme, förmågan att med trovärdighet och tydlighet tala inför en grupp, göra val, fatta beslut och agera självständigt och som även ibland behöver examineras. 

Med välgrundade beslut om examinationsformer kan variationen och kvaliteten på examinationer öka precis som studenters förberedelse för arbetsmarknaden i en samtid och framtid.

Den muntliga examinationen har många fördelar vad gäller rättssäkerhet, tidseffektivitet och tydlighet. En del missuppfattningar florerar om muntliga examinationer som ofta bottnar i en sammanblandning av rättvis och likvärdig examination eller att man inte får filma eller vistas enskilt i rum med studenter. Problemet med att träffa studenter enskilt underlättas ut flera olika aspekter när man träder in i Zoom rum istället för fysiska rum. Dokumentation av beräkningar, presentationer och lösningar kan om så önskas användas som ett underlag för examinationen. 

Den muntliga examinationen kan öka antalet studenter som klarar examination under kursens gång (färre omexaminationer då förtydliganden och klargöranden kan kopplas till examinationen). 

Den muntliga examinationen kan med fördel kopplas som ett betygsgrundande moment till tenta (resultatnotering) där man med större säkerhet kan fastställa den enskilda individens insats. I studier med muntliga examinationer påvisas tidsvinster även i stora studentgrupper. I vissa fall kan man ganska snabbt fastställa att studenten behärskar momentet varför bedömningen sparar tid. Bedömningen går även att överlämna till andra som kan använda inspelningen som grund för bedömningen.

Du har möjlighet att skapa muntliga examinationer både i realtid, i Zoom exempelvis och inspelade som studentpresentationer, inspelade rundabordssamtal som studenterna planerar själva, eller videologgar.

Olika former av muntliga examination kan vara:

• presentationer och redogörelser av olika slag

• utfrågningar (av examinationer eller panel/yrkeslivsrepresentanter)

• paneldiskussioner och planerade seminarier

Röster om muntlig examination

Muntlig examination går utmärkt på distans och tar lika mycket tid som att rätta en skriftlig tentamen. Det menar Göran Manneberg, lektor i fysik vid KTH i en artikel i tidskriften Universitetsläraren.  Han har stor erfarenhet av muntliga examinationer. Även med stora grupper upp till 300 studenter fungerar metoden så länge en har ett stort sortiment frågor att välja mellan för varje student.

Man kan inte testa allt genom en munta men metoden gör det väldigt svårt att fuska. Ytterligare en fördel är att studenterna kan få återkoppling direkt efteråt, något som studenterna också uppskattar. Han rekommenderar att man börjar prova metoden med mindre studentgrupper för att och sedan utveckla vidare.

Att examinera arbeten som sker i grupp upplevs som svårt trots sin likhet med processer i arbetslivet. Det finns många sammanhang där arbete och även examinationer i grupp är motiverat. För att säkerställa att en individuell betygssättning kan ske, kan examinationen organiseras så att: 

• Examinationen sker i flera steg/moment med en individuell förberedelse som behörighet för grupparbetet/examinationen. 
• I fall där det handlar om rapporter eller uppsatser kan studenter göra individuella sökningar och redovisa söksträngar för ett kunskapsområde, göra konceptkartor eller andra framställningar av ett utgångsläge (resultatnotering Ladok). På så vis har alla studenter ett kapital med sig in i arbetet med slutprodukten som en gruppexamination. 
• En annan möjlighet är att göra själva examinationen muntlig men kräva en rapport/pappersprodukt är underlag och/eller att man därefter i en kortare hearing testar gruppmedlemmar kring centrala frågor. 
• Dessutom kan moment som avslutande individuella reflektioner eller individuella opponeringar eller redovisningar i tvärgrupper användas och inte att förglömma bedömningsgrunderna. 

Sammanfattningsvis bör man tänka på att säkra upp individuell bedömning i gruppuppgifter genom att: 

• använda bedömningskriterier, 
• ha individuella delar som förberedelse eller ensam opposition
• ha avslutande individuell prestation (rapport, munta, opponeringsprotokoll etc)
• ha individuell dokumentation som logg alt. självreflektion

Examinationen kan med fördel fördelas över kursens tidsperiod. Detta minskar sårbarheten i kursen genom att inte spara all bedömning av måluppfyllelse till slutet av kursen. Det ger även möjlighet att fördela lärares arbetsinsats under kursen. Kunskapen hos den studentgrupp man ska examinera i slutet kan komma som en överraskning om man varken har stämt av aktivitet eller kunskapsnivå hos studentgruppen under kursens gång.

• En examination innehållande flera delexaminationer under kursens gång kan hanteras i Ladok med hjälp av resultatnoteringar. Varje ingående del registreras i ladok som en resultatnotering och betyg på examinationsmomentet sätts när samtliga delmoment är avklarade. Fördelen är att antalet resultatnoteringar kan varieras beroende på förutsättningar i kursen (antal deltagare, undervisande lärare, läsårsplanering, digitalisering, nya forskningsrön i ämnet, förändrat antal laborationer eller seminarier) som har förändrats under tiden kursplanen har beslutats fram till kursstart. Formerna för examination ska framgå i kursplan men antalet resultatnoteringar förs endast in i Ladok i kurstillfället.  Fördelen är att studenternas måluppfyllelse mäts vid flera tillfällen under kursens gång och betygssätts i slutet när läraktiviteterna är genomförda, vilket ger högre reliabilitet i bedömningen och utrymme för formativa återkopplingar till studenterna.
• En inledande mindre examination kan användas i syfte att kalibrera förväntningar på både innehåll, upplägg och arbetsinsats. Studenterna får självförtroende och blir sporrade att fortsätta då de redan har klarat av ett delmoment i kursen.  Examinationen kan med fördel även användas för att kontrollera aktivitet och avregistrera icke aktiva studenter. Ett tidigt åtagande i kursen höjer deltagandegraden och genomströmningen i kursen. Den kan registreras som del i provmoment genom resultatnotering eller vara en egen resultatnotering i Ladok.
• En examination i slutet av kursen lämnar utrymme för att läraktiviteterna under kursen gett studenten möjligheter att uppnå målen och även ha hunnit tillgodogöra sig formativ återkoppling under kursens gång. Examinationen kan ha syftet att sammankoppla och mäta flera i kursen ingående mål på ett övergripande och sammanfattande sätt.

Examinationen ska säkerställa att studenten uppnår samtliga kursmål. Att koppla betyg till en viss procentsats är komplext, eftersom den lägsta godkända nivån måste garantera att alla mål är uppfyllda – utan undantag. Ett mål kan alltså inte kompenseras av högre prestation på ett annat.

Det innebär att man inte kan sätta godkänt vid exempelvis 60 % rätt om man inte är säker på att dessa 60 % täcker alla kursmål. Studenten ska inte kunna välja bort delar av kursen och ändå bli godkänd. För att säkerställa detta kan examinationen behöva delas upp i flera moment så att varje mål prövas.

Högre betygsnivåer ska visa i vilken grad målen uppfylls. Då behöver man ta ställning till om alla mål kan examineras på en högre nivå eller om endast vissa lämpar sig för en flergradig skala.

Ett möjligt upplägg är en basexamination med höga krav för godkänt (G) som säkerställer att samtliga mål uppnås, följt av en ytterligare examinationsdel som bedömer graden av måluppfyllelse på en flergradig skala.

Sammanfattningsvis kan man säga om procentsatser som bedömningskriterier att:

• de ofta är traditionellt motiverade, sällan ett giltigt och välfungerande betygskriterium när lärandemålen är formulerade i kvalitativa termer
• de kräver definierade betygsgränser som fångar in vad det är som den student som låt säga får efterfrågade 60 % rätt på en tentamen faktiskt kan, och vad den inte behöver kunna.
• det ställs stora krav på examinationen (uppgifter och dess organisering) för att inte hamna i “inte behöver kunna definitionen”
• rättssäkerheten är låg då det är svårt att förstå vad man skall kunna som student