Vad som kommer att utgöra en examination bestäms av examinatorer och aktuella skrivningar i kursplaner. Valet av examinationer görs alltså av examinatorer som är utsedda av myndigheten. Examinationerna skall syfta till att bedöma graden av måluppfyllnad i en kursplan och inget annat. Valet av exminationsform och hur den läggs upp är upp till lärosätet men kan inte göras av andra än av lärosätet utsedda. Vägen till rättssäkra examinationer och studenters lärande går via didaktiskt väl underbyggda val av examinationer i en dialog mellan kursledning och examinator. En annan viktig aspekt av rättssäkerhet är att studenterna vet på vilka grunder de blir/är bedömda. Här finner du en guide i att skriva bedömningsgrunder.
Här börjar vi därför att reda ut en del oklarheter och, ibland, missförstånd om examinationer generellt och på nätet.
Examinationer via nätet upplevs som mindre rättssäkra precis som muntliga examinationer trots att det finns flera aspekter av nätbaserade examinationer som snarare har förutsättningar att vara mycket rättssäkra. En anledning kan vara att rättssäkerhet ofta bara kommit att handla om att kunna säkerställa att vi examinerar rätt person, vilket bara är en aspekt av rättssäkerhet.
Med rättsäkerhet avses “förutsägbarhet” dvs. att grunderna för bedömning av studenters prestationer är tydliga och kommunicerade och att studenterna därmed har inblick i på vilka grunder de blir bedömda och betygssatta. Det innebär också att, oavsett betygsskala eller examinationsform, ska inga ovidkommande faktorer få spela in i bedömningen av studentens prestationer (likvärdig bedömning). Detta betyder också att alla studenter inte behöver behandlas exakt lika om behov finns av olika typer av stöd för samma sak – likvärdighet skall råda. Att säkerställa att man examinerar rätt student kan till viss del styras i utformningen av examinationen genom att exempelvis sträcka ut examinationer i tid, bygga vidare på dem eller inkludera muntliga element eller redovisningar.
Tydliga bedömingsgrunder eller kriterier är en viktig nyckel som verkar för rättssäkerhet och självständiga studenter (orienterar studenternas studieprocess) samt effektiviserar lärarens kommunikation före och efter bedömning.
Sammanfattningsvis handlar rättssäkerhet i examinationer om att man beaktat:
- att det är målen som examineras och inget annat (som kurslitteratur, innehåll, referenshantering eller annat som inte omfattas av målen)
- hur studenten visar att målen är uppfyllda – i dessa beskrivningar som blir våra bedömingsgrunder finner vi våra examinationsformer.
- att detta sedan genomförs rättssäkert, dvs att det skall finnas insyn i hur bedömning gått till, på vilka grunder ett betyg satts samt ett säkerställande av vem som examinerats.
En intressant bloggpost av Ola Leifler (Linköpings universitet), Om att examinera rättssäkert, väcker frågor om varför vi bland annat fortfarande examinerar genom traditionella salstentamen trots att kursen baseras på kollaborativt lärande och praktiska övningar i realistiska situationer. Han menar att det finns ibland bara en svag koppling mellan själva kursarbetet och tentamen.
Idéer för utformning av digital examination på distans.
Utformning av examination (bildspel, pdf)
Skriftliga examinationer är ofta överrepresenterade i högre utbildning och ofta förekommande i vissa välanvända former. Samtidigt finns andra krav och examensmål att beakta som svarar mot examensmål och förordning som exempelvis generella färdigheter och koppling till en yrkespraktik, exempelvis en viss autenticitet i examinationer. Examinationer som fångar den typen av färdigheter och förståelse faller ofta mellan enskilda kurser i ett program. Färdigheter som kritiskt tänkande och omdöme, men också förmågan att tala framför kamera och/eller grupp i kombination med att kunna extrahera nyckelinnehåll och kunna kommunicera det med trovärdighet och tydlighet, göra val, fatta beslut och agera självständigt, är också aspekter av kunskap som ibland behöver examineras.
Med välgrundade beslut om examinationsformer kan variationen och kvaliteten på examinationer öka precis som studenters förberedelse för arbetsmarknaden i en samtid och framtid.
Med skriftliga examinationer kan man mena salstentamen, hemtentamen, annan skriftlig redovisning (t.ex. uppsats, pm, laborationsrapport). Salstentamen kan i digitala sammanhang översättas till hemtentamen i realtid som sker synkront men den formen brottas med ett flertal problem vad gäller övervakningskrav, nyttjande av otillåtna hjälpmedel osv, då många tentor bygger på faktakontroll och kortsvarsfrågor.
Att examinera arbeten som sker i grupp upplevs som svårt trots sin likhet med processer i arbetslivet. Det finns många sammanhang där arbete och även examinationer i grupp är motiverat. För att säkerställa att en individuell betygssättning kan ske, kan examinationen organiseras så att:
- Examinationen sker i flera steg/moment med en individuell förberedelse som behörighet för grupparbetet/examinationen.
- I fall där det handlar om rapporter eller uppsatser kan studenter göra individuella sökningar och redovisa söksträngar för ett kunskapsområde, göra konceptkartor eller andra framställningar av ett utgångsläge (resultatnotering Ladok). På så vis har alla studenter ett kapital med sig in i arbetet med slutprodukten som en gruppexamination.
- En annan möjlighet är att göra själva examinationen muntlig men kräva en rapport/pappersprodukt är underlag och/eller att man därefter i en kortare hearing testar gruppmedlemmar kring centrala frågor.
- Dessutom kan moment som avslutande individuella reflektioner eller individuella opponeringar eller redovisningar i tvärgrupper användas och inte att förglömma bedömningsgrunderna.
Sammanfattningsvis bör man tänka på att säkra upp individuell bedömning i gruppuppgifter genom att:
- använda bedömningskriterier,
- ha individuella delar som förberedelse eller ensam opposition
- ha avslutande individuell prestation (rapport, munta, opponeringsprotokoll etc)
- ha individuell dokumentation som logg alt. självreflektion
Examinationen ska säkerställa att studenten har visat att hen når målen i kursen. Att mäta måluppfyllelse genom att konstruera betygssteg baserat på procentsatser i en examination är ett mycket avancerat tillvägagångssätt. Den lägsta godkända procentsatsen ska alltså säkerställa att studenten når samtliga mål i kursen, utan undantag. Man kan alltså inte uppfylla något mål till en högre nivå för att kompensera för att man inte har måluppfyllelse på ett annat mål. Översatt till procentsats på tentan betyder detta att man inte kan ge godkänt för till exempel 60% rätt på tentan om man inte är helt säker att detta innebär att man uppnår måluppfyllelse för samtliga mål. Man ska alltså inte kunna läsa in vissa avsnitt av kursen och hoppa över andra och ändå få godkänt. Här kan man behöva fördela examinationen på flera delar för att säkerställa att inget mål missas. Övriga procentsatser ska mäta om studenten uppfyller målen på en högre nivå. Här måste man fundera över samtliga mål går att uppfylla på en högre nivå eller om det enbart är vissa mål som ska examineras på en flergradig skala. Ett möjligt upplägg är en basexamination där man har mycket högt ställda krav för godkänt för att säkerställa att samtliga mål uppnås (G). Nästföljande examinationsdel mäter till vilken grad flera eller samtliga mål uppfylls (flergradig skala).
Sammanfattningsvis kan man säga om procentsatser som bedömningskriterier att:
- de ofta är traditionellt motiverade, sällan ett giltigt och välfungerande betygskriterium när lärandemålen är formulerade i kvalitativa termer
- de kräver definierade betygsgränser som fångar in vad det är som den student som låt säga får efterfrågade 60 % rätt på en tentamen faktiskt kan, och vad den inte behöver kunna.
- det ställs stora krav på examinationen (uppgifter och dess organisering) för att inte hamna i “inte behöver kunna definitionen”
- rättssäkerheten är låg då det är svårt att förstå vad man skall kunna som student
Examinationen kan med fördel fördelas över kursens tidsperiod. Detta minskar sårbarheten i kursen genom att inte spara all bedömning av måluppfyllelse till slutet av kursen. Det ger även möjlighet att fördela lärares arbetsinsats under kursen. Kunskapen hos den studentgrupp man ska examinera i slutet kan komma som en överraskning om man varken har stämt av aktivitet eller kunskapsnivå hos studentgruppen under kursens gång.
- En examination innehållande flera delexaminationer under kursens gång kan hanteras i Ladok med hjälp av resultatnoteringar. Varje ingående del registreras i ladok som en resultatnotering och betyg på examinationsmomentet sätts när samtliga delmoment är avklarade. Fördelen är att antalet resultatnoteringar kan varieras beroende på förutsättningar i kursen (antal deltagare, undervisande lärare, läsårsplanering, digitalisering, nya forskningsrön i ämnet, förändrat antal laborationer eller seminarier) som har förändrats under tiden kursplanen har beslutats fram till kursstart. Formerna för examination ska framgå i kursplan men antalet resultatnoteringar förs endast in i Ladok i kurstillfället. Fördelen är att studenternas måluppfyllelse mäts vid flera tillfällen under kursens gång och betygssätts i slutet när läraktiviteterna är genomförda, vilket ger högre reliabilitet i bedömningen och utrymme för formativa återkopplingar till studenterna.
- En inledande mindre examination kan användas i syfte att kalibrera förväntningar på både innehåll, upplägg och arbetsinsats. Studenterna får självförtroende och blir sporrade att fortsätta då de redan har klarat av ett delmoment i kursen. Examinationen kan med fördel även användas för att kontrollera aktivitet och avregistrera icke aktiva studenter. Ett tidigt åtagande i kursen höjer deltagandegraden och genomströmningen i kursen. Den kan registreras som del i provmoment genom resultatnotering eller vara en egen resultatnotering i Ladok.
- En examination i slutet av kursen lämnar utrymme för att läraktiviteterna under kursen gett studenten möjligheter att uppnå målen och även ha hunnit tillgodogöra sig formativ återkoppling under kursens gång. Examinationen kan ha syftet att sammankoppla och mäta flera i kursen ingående mål på ett övergripande och sammanfattande sätt.
Lärosätena bestämmer själva hur en examination ska utformas. Genom tydliga kursplaner och betygskriterier kan lärosätena klargöra de villkor som gäller för examinationen.
Detaljupplägg för flerstegsraketer behöver inte beskrivas i kursplanen, endast formen för examinationen (provmomentet). Exempelvis tentamen med skriftlig samt muntlig del, skriftlig individuell tentamen, muntlig grupptentamen, skriftlig inlämningsuppgift, videologg. Fundera över vad som kan vara viktigt för studenten att veta som skriftligt eller muntligt, individuellt eller grupp.
Utformningen av examinationen (som kan inbegripa kvalificerande moment) beskrivs istället för studenterna vid kursstart i studiehandledningen tillsammans med orienterande bedömningsgrunder/kriterier. En examination kan vara i flera delar (en blogg kan i kursplanen heta individuell skriftlig inlämning men genomföras som flera inlägg). För att dokumentera detta kan man med fördel använda resultatnoteringar i Ladok.
I UKÄs Rättssäker examination, fjärde upplagan, behandlas examinationer i flera steg och löpande examination. “Högskoleförfattningarna lägger inga hinder för sådana upplägg. Inte heller lägger högskoleförfattningarna några hinder för användningen av ”minuspoäng”, dvs. att poängavdrag ges för felaktiga svar”. (sid 60). Lärosätena har alltså stor frihet att utforma prov och andra former av examinationer.
“För löpande examination är det nödvändigt att i examinationsreglerna klargöra vad det är som ska bedömas av examinatorn och på vilket sätt examinatorn ska besluta utifrån studenternas prestationer. När de hanteras på ett korrekt sätt kan åtgärderna främja både kvaliteten på utbildningen och studenternas rättssäkerhet”.
Ett exempel på när detta är viktigt är E-portfolios då det tydligt måste framgå för studenterna vilka delar av deras arbete som bedöms och på vilka grunder.
Fördelar med dessa varianter är att man inte satsar allt på ett kort – en examinationsform som skall fånga allt vilket ökar rättsosäkerheten. Man kan designa för progression i kunskaper och säkerställa att grundläggande kunskaper finns som förutsättning för nästa steg, som antingen kan vara en fördjupning eller tillämpning eller en stickprovskontroll av baskunskaper där studenter t. ex. muntligt får redogöra för hur man gör beräkningar, analyserar ett område, sammanfattar och presenterar kunskapsområden etc. Detta innebär att läraren inte behöver ägna tid åt bedömning av ofullständiga uppgifter eller uppgifter som inte kommer att bli godkända. Hemtentamen kan alltså vara ett försteg till en munta (använd resultatnoteringar) och informera i studiehandledningen hur examinationen är upplagd.
Sammanfattningsvis:
Valet av examination och hur den utformas är helt upp till lärosätet så länge rättssäkerhet beaktas. Lärosätena bestämmer hur examinationen ska utformas. Genom tydliga kursplaner och betygskriterier kan lärosätena klargöra de villkor som gäller för examinationen (ur Rättssäker examination, fjärde upplagan). Det finns mer eller mindre vanliga former av examinationer men hur vi väljer att utforma examinationen är alltså en del av lärarens professionalitet där det också är viktigt att kommunicera formen med studenterna (i kursplan enligt förordning) och som bedömningsgrunder vid kursstart (Lokala regler Lnu).
Advice for Choosing Alternative Assessments – en guide från irländska Dublin City University.
Valet av examination och hur den utformas är helt upp till lärosätet så länge rättssäkerhet beaktas.
Lärosätena bestämmer hur examinationen ska utformas. Genom tydliga kursplaner och betygskriterier kan lärosätena klargöra de villkor som gäller för examinationen (ur Rättssäker examination, fjärde upplagan)
Det finns mer eller mindre vanliga former av examinationer men hur vi väljer att utforma examinationen är alltså en del av lärarens professionalitet där det också är viktigt att kommunicera formen med studenterna (i kursplan enligt förordning) och som bedömningsgrunder vid kursstart (Lokala regler Lnu).
Exempel
Advice for Choosing Alternative Assessments – en guide från irländska Dublin City University.
Här reflekterar Lotta Eek-Karlsson, Institutionen för didaktik och lärares praktik, över att låta studenter arbeta med större digitala uppgifter och examinationer.
Lämpliga examinationsformer för nätbaserad undervisning
Här följer en sammanställning av lämpliga examinationsformer för nätbaserad undervisning (i bokstavsordning):
Blogg som examinationsform är en tråd av (i kursform publicerade) inlägg. I examinationssammanhang innebär publicering i första hand publicering i en kurskontext för kursansvarig alt. kursarbetslag och ev. även för studiekamrater. Här avses alltså formen och dess möjligheter och inte att den skall göras publik. Med blogg kan man fånga såväl en process eller utveckling som grundkunskaper inom olika teman eller ämnesområden (som separata inlägg) eller fokusera på fördjupning genom att lyfta alltmer komplexa frågor inom ett ämnesområde. Man kan tänka bloggen som en hemtenta med en fråga i taget men där det är lättare att urskilja andras röster (förebygga fusk).
Fördelar med en tråd med återkommande inlägg gör det också lätt att få en formativ process och bedömning och man kan vara flera rättande lärare som då lätt kan överblicka processen bakåt och vilken typ av kommentarer andra lärare gett. Allt är samlat på ett ställe, vilket också blir ett ökat lärande för studenten då processen synliggörs. Olika kompetenser kan alltså komma in och bedöma men det blir mindre fragmenterat än att bedöma frågor uppdelat i en hemtenta. Man kan se det som att lärarna besöker studentens lärprocess.
Även om fokus i blogginlägg är att synliggöra en process kan de flesta aktiva verb examineras som blogg. En serie blogginlägg kan användas för att representera grundkunskaper eller för att öka komplexiteten genom att börja med grundläggande nivåer som redogöra, sammanfatta, identifiera och ge exempel för att sedan introducera fler kunskapsnivåer som att bedöma relevans i olika sammanhang, t.ex. värdera, rangordna, omformulera, argumentera etc.
Stödverktyg
I MyMoodle finns dialogfunktionen där man som kursansvarig kan initiera en dialog i trådform med samtliga studenter enskilt eller i grupp. Flera lärare kan ges behörighet till dialogen och göra bedömningar. En stor fördel är den översikt som fomen ger av vilka kommentarer studenten fått tidigare, vilket underlättar både progression och variation i återkoppling. Detta kräver dock tydliga rubriker så att bedömande lärare lätt kan hitta nya inlägg. En vanlig forumtråd på lärplattformen kan användas för denna typ av examination.
Wikipedia som undervisningsmetod och verktyg i examination
Kombinera träning och examination av både kunskapsmål och färdighetsmål:
- söka och läsa vetenskapliga artiklar, använda referensdatabaser och sökmotorer, att göra relevanta urval baserat på avgränsande frågeställningar
- strukturera och göra berättelsen tillgänglig för en bredare allmänhet
- samverka i en skrivprocess och interagera med en vetenskapligt tränad handledare
- kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information
Motiverade studenter:
- skriver för många läsare
- texten granskas och nagelfars av många
- snabba återkopplingar
Bred men ändå effektiv inlärning med mätbara mål
- många mätbara delmål
- stor andel godkända efter granskningsprocess med ”minor revision”
Wikipediaprojektet ges i kursen Ekologi och hälsa, 15hp. Projektet går in på sitt 10:e år och våra studenter har under denna tid producerat nya artiklar eller förbättrat befintliga artiklar på Wikipedia. Det finns 80 artiklar som är skrivna av våra studenter. Några har utsetts till bästa månadens nyskrivna artikel.
Här kommer några exempel på artiklar som studenter skrivit genom åren: Antimikrobiella peptider, Mycobacterium tuberculosis, Cryptosporidium, Piskmask
Årets artiklar 2021: Beta-metylamino-L-alanin, Nipahvirus, Kokoppor, Epstein-Barr-virus, Fototoxicitet, Alexandrium ostenfeldii, Exotoxin, Borrelia miyamotoi
Börje Ekstam, universitetslektor
Pia Palm, IKT-pedagog
Mer information om detta i denna film av Börje och Pia.
Debatt/rundabordssamtal eller alternativt redovisning inför autentisk målgrupp.
University of Wollongon,
Stödverktyg
Här hittar du viktigt att tänka på:
https://edtechteacher.org/8-steps-to-great-digital-storytelling-from-samantha-on-edudemic/
Röster om digitalt berättande
”As our study has demonstrated the potential for DST in terms of academic achievement in English as a foreign language classes, instructors and researchers should take confidence indesigning a variety of courses with interesting and challenging digital storytelling strategies. With such effort, development of learning behaviors, including academic performance, higher order thinking, and learning motivation, will develop active learners who will be prepared for the sweeping changes of the future”
Exempel på användning av e-portfolio
Röster om e-portfolio
Stödverktyg
Du har möjlighet att skapa muntliga examinationer både i realtid, i Zoom exempelvis och inspelade som studentpresentationer, inspelade rundabordssamtal som studenterna planerar själva, eller videologgar.
Stödverktyg
Röster om muntlig examination
Muntlig examination går utmärkt på distans och tar lika mycket tid som att rätta en skriftlig tentamen. Det menar Göran Manneberg, lektor i fysik vid KTH i en artikel i tidskriften Universitetsläraren. Han har stor erfarenhet av muntliga examinationer. Även med stora grupper upp till 300 studenter fungerar metoden så länge en har ett stort sortiment frågor att välja mellan för varje student.
Man kan inte testa allt genom en munta men metoden gör det väldigt svårt att fuska. Ytterligare en fördel är att studenterna kan få återkoppling direkt efteråt, något som studenterna också uppskattar. Han rekommenderar att man börjar prova metoden med mindre studentgrupper för att och sedan utveckla vidare.
https://universitetslararen.se/2021/03/22/testa-kunskaperna-med-en-munta-i-stallet-for-en-tenta/
Stödverktyg (MyMoodle)
Röster om r
(Katarina Rupar Gadd)
Hemtenta har säkert prövats av många. I en tid då vi inte längre brottas med svårigheten att få information, utan problemet i stället är att kunna sovra i all den information vi får tillgång till via t.ex. Internet, är prov där studenten har tillgång till litteratur mycket relevant. Frågorna kan då göras mer valida och på högre förståelsenivå än de klassiska: Räkna upp…, ange…, definiera… Sådan kunskap har vi tillgång till i vårt arbetsliv. Det är hanterandet, utnyttjandet och förståelsen av fakta för olika frågor och problem som studenten bör testas på. Detta kan ske på ett verklighetsnära sätt om studenten tillåts ha sina läroböcker med till provet.
Är det troligt att när studenten, senare i arbetslivet, får en uppgift av sin chef att redovisa något inför det kommande styrelsesammanträdet även får ordern: ”Du får inte titta i någon bok när du gör sammanställningen?”
Vore det inte därför klokt att låta delar av högskolans provverksamhet spegla arbetslivets möjligheter att ha tillgång till basfakta?
Stödverktyg
Röster om Tentamen
Studenter kan skapa egna quizzar och tester med lärare som facilitator och support. Studenterna behöver mallar och rubriker att basera sina tester på samt bedömningskritierier men med träning och lärarens stöd kommer de att kunna både testa och ge återkoppling till varandra. Studenterna får därmed rikare och mer varierad återkoppling och läraren avlastas till viss del.
En kurs kan också helt läggas upp didaktiskt så att studenterna skall erövra koncept och förståelse som de skall arbeta sig successivt fram till tentafrågor om.
Exempel
Guide till studentgenererat kursmaterial av Satish Patel, Umeå universitet: Student-generated content. Här hittar du guider, verktyg och metoder.
Student Generated Content. Learning objects created by students and for students
Stödverktyg
Röster om t
Stödverktyg
Röster om Blogg
(Anders Forsman)
I samtiden och framtiden är information vanligtvis ingen bristvara. Problemet i stället är att kunna sovra dvs. välja, bedöma, värdera och använda all den information vi får tillgång till via t.ex. internet. Examinationer där studenten har tillgång till litteratur kan därför vara mycket relevant. Frågorna kan då göras mer valida och på högre förståelsenivå än de klassiska frågorna av typen räkna upp…, ange…, definiera… Examinationen liknar då hur vi arbetar med kunskap i vårt arbetsliv.
Skillnaden här mot en hemtenta är att den är samtidig för alla studenter under en tidsslot. Det är hanterandet, utnyttjandet och förståelsen av fakta för olika frågor och problem som studenten bör testas på. Detta kan ske på ett verklighetsnära sätt om studenten tillåts ha litteratur under examinationen. Vore det inte därför klokt att låta vissa examinationer i högre utbilding spegla arbetslivets möjligheter att ha tillgång till basfakta?
Som vi beskriver under temat ”Självständiga och motiverade studenter” är studenternas möjligheter att överblicka kursen och de förväntningar som följer med studierna en avgörande faktor för hur väl studenterna lyckas. Med det i åtanke kan man använda en examination eller en resultatnotering för att hjälpa studenterna att skaffa sig en helhetsbild innan de startar en kurs på allvar som gör det lättare för en dem att följa en kurs och djupdyka i dess olika delar (se även kapitlet ”Learning as acquisition” i Teaching as a design science (Laurillard 2012) som beskriver hur man bör lägga upp en föreläsning). Annars riskerar studerandet med alla dess djupdykningar bli fragmenterade nedslag inom ett område.
Ett sätt att dels hjälpa studenten att få en överblick i början, dels öka studentgruppens homogenitet (lärare upplever ibland problem med att vissa studenter redan i starten ligger långt efter i kunskaper och att detta försvårar undervisningen) kan vara att starta en kurs med ett par timmars översiktsföreläsning över hela ämnesområdet. Därefter får studenterna en förenklad sammanställning i någon form på hela kursen (text, föreläsning, forskarsamtal etc). Därefter ges en översiktstenta eller quiz på hela kursen. Därefter börjar undervisningen som sannolikt mycket bättre förstås av studenterna eftersom olika moment i kursen då hamnar på rätt plats i studentens föreställningsvärld.
Vid ett sådant förfarande är det givetvis synnerligen önskvärt att samtliga studenter klarar detta översiktsprov – annars tappas lite av ”poängen” med provet – men omskrivning kan ju arrangeras relativt omgående eller kan göras i form av ett kortare seminarium som reder ut ev oklarheter och ger godkänt. Senare under kursen följer prov på vanligt (eller annorlunda) sätt. (Inspirerat av text i Trowalds Råd och idéer för examination i högskolan 1997)
Stödverktyg
-Quiz
-Uppföljande klargörande seminarium i Zoom
-Resultanotering som betygsgrundande i Ladok
Röster om
Referenser
Att sätta praxis på pränt – hur och varför skriver vi bedömningskriterier/bedömningsgrunder
Laurillard, D. (2012). Teaching as a Design Science: Building Pedagogical Patterns for Learning and Technology. New York: Routledge.
Rättssaker examination UKÄ 2020
Trowald, N (1997). Råd och idéer för examination i högskolan. Högskoleverkets skriftserie 1997:14 R
