Undervisa tillgängligt och inkluderande
Det finns flera saker du som lärare kan göra för att göra din undervisning tillgänglig och inkluderande. Utgångspunkterna för resurserna på den här sidan utgår från forskning om effektiv undervisning och lärande i högre utbildning. Förutsättningar som råder med breddad rekrytering och breddat deltagande ställer krav på en tydlig, strukturerad och explicit undervisning som inledningsvis erbjuder stöttning.
Det handlar inte om att sänka nivån på undervisningen utan om att anpassa den så att alla studenter kan tillgodogöra sig den. Det som är bra för exempelvis studenter med funktionsnedsättning, studenter med svenska som andraspråk och studenter med studieovan bakgrund gynnar alla studenter.
I filmen ger speciallärare Anna Nord en kortare introduktion till temat tillgänglig och inkluderande undervisningen.
Här ges exempel på olika strategier som kan användas för att göra undervisningen mer tillgänglig och inkluderande. Detta kan vara:
Instruktionerna är nyckeln till mycket. Det är viktigt att studenterna vet inom vilken texttyp de rör sig; pm, rapport, paper, reflektion etc. Alla dessa olika texttyper har olika syften, olika struktur och olika språkliga drag. Genremedvetenhet är något många studenter har svårt med. Dessutom finns det inom akademiskt skrivande olika begrepp som studenter ska förhålla sig till; aktiva verb som diskutera, redogöra, argumentera etc. De allmänakademiska orden är i regel svårare än de ämnesspecifika, vilket gör att alla inte vet vad de olika verben innebär. Tydliga förklaringar till Uppgiftens instruktionen behöver förses med tydliga förklaringar. Ett gott råd är att läsa instruktionen högt tillsammans med studenterna.
Skrivmallar/textmallar är bra av olika skäl. Har studenter en skrivmall kan mycket oro försvinna, eftersom det finns en ram och en form för skrivandet. En skrivmall kan se ut på olika sätt. Den kan bara ha rubriker, men den kan också kompletteras med hur det kan se ut i varje del genom ett kort illustrerande exempel som visar hur studenten kan formulera sig i sitt syfte, i sin metod, i sin bakgrund etc. Det skapar trygghet, lugn, struktur, ordning, logik för alla studenter och särskilt för de med funktionsnedsättning. Många exempel på inledande fraser eller meningar i olika textsammanhang finns i Frasbanken.
Hjälp studenter med att skapa förförståelse. Uppmana dem att läsa på före föreläsningen, men hjälp dem också att kategorisera för dem i läsningen. Led in studenterna i ämnet genom att peka på vissa kategorier som det ska vara fokus på.
Om möjligt, dela ut studie- och föreläsningsmaterial i god tid före föreläsningstillfället. Om materialet finns tillgängligt på lärplattformen före föreläsningen har studenter möjlighet att förbereda sig genom att läsa igenom materialet eller läsa upp text med talsyntes. Om material, till exempel PowerPoint, delas ut i samband med föreläsningen kan detta underlätta för studenter som annars har svårt att hinna med att anteckna.
Många studenter som har svårigheter med läsningen har också svårt att hitta kärnan i texter. Under föreläsningar antecknar de i regel allt och vet sedan inte vad de har skrivit. Det är en stor fördel om föreläsningarna delas upp i kategorier som studenterna kan luta sig emot som en grund.
Under en föreläsning kan du med fördel högt läsa upp det som skrivs och står på tavlan eller i din PowerPoint. Detta kan underlätta för studenter med till exempel synnedsättning, hörselnedsättning eller för studenter som har svårt att hinna anteckna. Tänk också på att inte stå med ryggen vänd mot studenter när du pratar för att studenter med hörselnedsättning lättare ska kunna läsa på dina läppar.
Vid seminarier är det viktigt att texterna inte läses på plats i grupp, alltså tyst läsning. Däremot kan avsnitt läsas högt då alla kan ta del av allt samtidigt. Det är också bra om seminarier är strukturerade samtal där deltagarna kan ha olika ansvarsområden, olika roller. Ju mer givna strukturer, desto mer lugn och trygghet för studenter med funktionsnedsättning.
Studenter kan genom kamratrespons hjälpa varandra före en inlämning – de byter texter med varandra som ett led i undervisningen. Att dela texter med medstudenter kan vara jobbigt för studenter som känner oro i studierna, men blir det ett vanligt inslag blir det också en trygghet. Då behöver studenter inte blotta sig för läraren och examinatorn. Dessutom är det ett lärtillfälle för alla inblandade.
Dokument du delar med studenter bör vara tillgängliga för skärmläsning. Du kan kontrollera olika typer av material med en tillgänglighetskontroll. Tänk på att filer du skannar in inte går att läsa med skärmläsningsverktyg utan att först köras genom ett OCR-program.
Slutligen, tänk på att regelbundet lägga in pauser under föreläsningar, även om de är online. Det är särskilt viktigt för studenter med koncentrationssvårigheter eller smärtproblematik.
Riktat pedagogiskt stöd
Dina skyldigheter som lärare
I samband med examination ska du som examinerande lärare utgå från Linnéuniversitetet lokala regler om examination:
”Student med funktionsnedsättning ska erbjudas anpassade men så likvärdiga förutsättningar som möjligt som övriga studenter för att genomföra examinationen. Examinator beslutar efter samråd med samordnare för studenter med funktionsnedsättning om anpassad eller alternativ examination.”
Källa: Linnéuniversitetet (2020). Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå. s. 7.
”I samråd med studenten” innebär att studenten måste uppvisa sitt besked om stöd, vilket är utfärdat av samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Om studenten uttrycker behov av hjälp eller stöd till följd av svårigheter på grund av funktionsnedsättning är det bra om du som lärare hänvisar studenten till samordnare för studenter med funktionsnedsättning.
I samband med tentamen
I samband med salstentamen måste examinerande lärare fatta beslut om studentens rekommenderade anpassningar. Anmälan av anpassningar sker digitalt genom systemet salstentamen.lnu.se.
Att söka pedagogiskt stöd
Studenter i behov av pedagogiskt stöd kan ansöka om detta i ett administrativt system som heter Nais. I ansökan måste studenten bifoga ett intyg som styrker en varaktig funktionsnedsättning. När samordnaren tagit emot ansökan kontaktas studenten för att boka ett kartläggande samtal. Utifrån ansökan och samtal kan samordnaren sedan utfärda ett besked om stöd.
Processen ser förenklat ut enligt bilden nedan.
Läs mer om pedagogiskt stöd vid Linnéuniversitetet
Ytterligare stöd
Studenter som upplever lässvårigheter kan få använda talboksstöd via Legimus. Mer information finns på Universitetsbibliotekets hemsida och hos Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
Alla studenter och personal på Linnéuniversitetet, oberoende behov av extra stöd, får kostnadsfritt använda sig av universitetets språkstödsprogram.
Hur våra kursrum ser ut skiljer sig ofta markant från varandra. Olika fakulteter använder olika mallar, ibland även på institutionsnivå, där viktig information sällan ligger på samma ställe. Dessutom tenderar många av oss att ha personliga preferenser vilket gör skillnaderna ännu större. Sett ur ett tillgänglighetsperspektiv är detta inte önskvärt och tenderar att förvirra det för våra studenter.
Därför bör vi alla sträva efter att låta standardmässig information återfinnas på ungefär samma ställe i kursrummen. Här har vi samlat lite tips och tankar du bör ta med dig när du designar (eller återanvänder) ditt kursrum för att göra det så lättillgängligt som möjligt. Det underlättar för alla studenter, inte bara de med speciella behov.
Dela upp kursrummet i logiska sektioner (gäller Moodle)
Ett nytt kursrum i Moodle innehåller som standard minst två sektioner, dels själva inledningen (där nyhetsforumet ligger) och dels en grundläggande innehållssektion. Det är en god idé att bygga vidare med fler sektioner som ett sätt att strukturera kursrummet i olika segment baserat på innehåll, moment, delkurser eller liknande. Döp sektionerna på ett tydligt sätt och inled med en beskrivning av vad sektionen/momentet kommer innehålla. Markera gärna den sektion som är aktuell just nu, om kursrummet är uppbyggt sekventiellt.
Du kan dölja sådant som inte längre är aktuellt eller som inte behöver “flaggas för”, men tänk på att inte dölja det som studenterna kan ha nytta av, såväl i efterhand som på förhand, eller sådant som väcker frågor om det försvinner.
Ge aktiviteter och resurser tydliga namn
Undvik att döpa uppgifter till bara “Uppgift 1” eller “Examination”. I en kurs med många inlämningsuppgifter blir det svårt att hitta rätt och ett sådant namn säger inget om vad som ska göras eller i vilket sammanhang.
På samma sätt bör du namnge övriga aktiviteter och resurser. Ge dem inte bara namnet “Länk”, “Quiz”, “Chatt”, “Diskussionsforum” och så vidare, utan försök göra titeln instruktiv. “Länk till högskoleförordningen”, “Testa din kunskap om solsystemet”, “Chatta med din lärare på torsdagar”, “Diskutera innehållet i del 1”.
Skapa en sida i stället för att ladda upp dokument
I stället för att ladda upp en Word- eller PDF-fil i kursrummet så rekommenderar vi att du skapar en sida i kursrummet. En sida blir mer tillgänglig än en fil som måste laddas ner och sedan öppnas i annan programvara. Det blir enklare för studenter som sitter på en mobil, det underlättar för de som använder skärmläsare och texten blir enklare att både uppdatera och söka i. Om du behöver skapa många dokument så rekommenderar vi resursen “Bok” där du kan skapa flera kapitel och undersidor.
Samla dokument i en mapp
Att lägga dokument/kompendium direkt i en sektion på förstasidan är förstås en fördel för studenterna då de direkt ser vad de kan ladda ner och läsa. Problemet är dock att många kurser tenderar att innehålla väldigt många dokument och de gör sidan svåröverskådlig. Då är det bättre att du skapar en mapp och lägger kompendierna i den. Döp gärna mappen till “Kompendier för delkurs 1” eller liknande så förstår studenterna vad den innehåller. En annan fördel med en mapp är att då kan studenterna ladda ner samtliga dokument med en knapptryckning.
Beskriv innehåll
Det finns en möjlighet att visa själva beskrivningen av aktiviteten/resursen direkt på kurssidan och den kan du med fördel använda för att ge en kort beskrivning så studenterna direkt förstår syftet. Men om du gör en lång beskrivning, till exempel instruktioner för en uppgift, så blir det inte bra att fylla förstasidan med all den texten. Då bör du istället namnge uppgiften desto mer instruktivt.
Fyll i alt-text för bilder där du beskriver innehållet i bilden, alternativ ange att bilden endast är dekorativ. Alt-texten används av verktyg för skärmuppläsning bland annat. Detta är ett krav för att uppfylla tillgänglighetsdirektiv.
Kontrollera innehållet
Kontrollera alla tidsinställningar, exempelvis för uppgifter, tester och e-möten så att dessa är och blir tillgängliga när det är tänkt. Klicka på alla länkar för att kontrollera att dessa fortfarande fungerar och leder dit du ämnar.
Byt gärna roll till student för att se hur kursrummet upplevs och ser ut för dina studenter. Tänk på att om du använder grupper kan du lägga till dig själv i en grupp för att se vad studenterna ser i sina gruppindelningar.
Följande innehåll bör finnas i kursrummet när det görs tillgängligt för studenterna.
Nyhetsforumet bör vara placerat överst bland aktiviteterna i den översta sektionen.
Allmänt och övriga dokument/länkar bör placeras i den givna ordningen under det.
* Dessa bör finnas tillgängliga för studenterna senast när kursen startar.
- Nyheter (forum)
- Frågor om kursen (forum)
- Schema. Länk till schemat i TimeEdit. Denna kan ersättas, eller kompletteras med ytterligare information/fil direkt under, när TimeEdit inte innehåller schemat eller inte har det kompletta schemat.
- * Studieguide. Pdf-fil eller annat dokument, inklusive bedömningsgrunder.
- * Kursinformation. Mapp eller exempelvis Bok med övriga dokument / information som är övergripande för kursen.
- Kursplan. Länk till https://kursplan.lnu.se/ där den aktuella kursplanen söks fram av studenten.
- Litteraturlista. När sådan förekommer utöver litteraturlistan i kursplanen.
- Föregående kursvärderingsrapport. Länk till eller uppladdat dokument med den föregående kursvärderingsrapporten.
- Studerandehandboken (ej att förväxla med studieguiden för kursen). Länk till https://lnu.se/studerandehandboken
- Refero – guide till akademisk integritet och referenshantering. Länk till sidan https://ub.lnu.se/guider/refero/#/
När ytterligare innehåll läggs till i sektionen Allmänt bör de placeras under innehållet listat här ovan.
Självstudiemoduler
Självstudiemodulerna handlar om att stötta studenters akademiska läsning och muntliga interaktion. Samtliga inleds med introduktion till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA), förutsättningar och strategier för tillgänglig och inkluderande undervisning. Därefter följer fördjupning i modulens tema med stöttande aktiviteter för undervisningen.
……………