Hybridundervisning

Hybrida undervisningstillfällen – en del av vår lärmiljö

En högskolas lärandemiljö består av det sammanhang och de resurser som är nödvändiga och önskvärda för att studenter och lärare tillsammans kan medverka till det lärande som omfattas av högskolans curriculum.

Det har skett en förskjutning från idéen om ett campus som samlande för ett lärosäte till en tydligare betydelse av de utbildningar man erbjuder och hur mycket detta utbuds inramning stödjer ett flexibelt och breddat deltagande, en flexibel funktionalitet för individen enskilt, på fysiskt campus och i digitala former -både internationellt som nationellt (Framtidens lärandemiljöer, 2016). Begreppet hybrid kan kopplas både till distributionsformer och undervisningstillfällen. Med hybrid som distributionsform kan man även avse blandade former men även varva renodlade nätträffar och campusträffar. 

Här behandlas hybrid som undervisningstillfällen.

Universitet och högskolor har mycket att vinna på att betrakta lärandemiljön som en helhet inom vilken såväl formella och informella, som fysiska och virtuella inslag integreras och förstärker varandras betydelse. (Framtidens lärandemiljöer, 2016, p. sid.12)

Hybridundervisning betyder att man undervisar i ett klassrum med studenter på plats men andra kan ansluta via t ex Zoom eller lärcentra. Man undervisar alltså både på plats och på distans.

Hybridundervisning innebär många utmaningar som i sin kärnfråga handlar om att fånga både lärarens och studenternas aktiviteter i rummet, vilket gör det till en svår undervisningsform att ordna utan mer avancerad teknik och förberedelser eller speciellt utrustade lokaler. Villkoren för att kommunicera med de olika grupperna skiljer sig också åt varför man riskerar att inte bemöta någon grupp på ett bra sätt.

Begreppet Hyflex nämns allt oftare, där studenter får fritt välja mellan att delta på campus eller på nätet, synkront eller asynkront. Metoden fokuserar på studenternas aktiva lärande och förutsätter kollaboration mellan studenterna oavsett hur de väljer att delta i möten. Grupparbetet ska blanda campus och distans och ska kunna fortsätta utanför det synkrona mötet för att se till att alla får komma till tals. Läs mer om modellen i en artikel i Educause: 7 Things You Should Know About the HyFlex Course Model.

Tidigare erfarenheter

Den största utmaningen med hybridundervisning är att man blandar olika kommunikationsformer med olika förutsättningar både för lärande och för vilka tekniska möjligheter som erbjuds (kravet på likvärdighet). Vi och många andra lärosäten har erfarenheter av uppkopplingar med flera lärcentra och studenter i sal där läraren befinner sig med en grupp studenter som visat på svårigheter i engagemang, utmaningar och som vanligtvis landar i att de som deltar på distans blir ett B-lag, flugor på väggen. Vi har idag vid Lnu projekt som arbetar med att få upp genomströmning för befintliga lärcentra, en problematik som delvis kan kopplas till olika villkor för lärande. Det finns därför en kluvenhet kring att ha närvarande i auditorium och deltagare via Zoom/lärcentra. Samtidigt som man tycker att det är bra med närvarande studenter som ger återkoppling och känsla av närvaro så uttrycker studenter som inte närvarar i gruppen på plats att de känner sig som andra klassens studenter eftersom de bl.a. har svårt att delta i diskussioner och svårt att se anteckningar och bilder. Brister i handhavande av tekniken gör att avståndet till studenterna kan bli stort så att respons i form av kroppsspråk och ansiktsuttryck inte går att tolka samtidigt som oengagemang i bilder påverkar motivation och stämning hos campusgruppen. När studenter som deltar på distans blir ”osynliga” för såväl lärare som studenter i sal prioriteras ofta frågor och kommentarer från klassrummet och distansstudenterna har svårt att komma till tals. Något som man kan tänka på när man blandar studenter i klassrummet och studenter på distans är alltså vikten av att medvetet inkludera studenterna på distans.

Traditionell föreläsningsundervisning är relativt enkel att organisera i hybridformat med kamera och bra mikrofon för läraren samt skärmdelning av bildspel i Zoom (till priset av att studenterna inte syns). Man kan alltså skapa ganska enkla lösningar om det handlar om föreläsning och enstaka frågor men när man vill skapa grupparbete och mer interaktiva övningar blir det svårare. Något som många lärare brottats med under året med Zoom-undervisning är avsaknaden av Whiteboard. Zoom har visserligen en inbyggd whiteboard men dess funktionalitet har brister.

Identifierade utmaningar och möjligheter (självskattning)

1. Alla ska kunna se och höra alla andra. Alla ska kunna komma till tals och studenterna och läraren i sal ser distansstudenterna hela tiden.
   Nuläge och krav på åtgärder? Idag finns det ett flertal s k Zoomrum både i Kalmar och Växjö med flera skärmar, kameror och mikrofoner. Alla ser och hör alla andra och alla ser eventuella bildspel, whiteboards, filmer osv. Dessa salar är dock för mindre grupper. Större salar har oftast bara skärm(ar) framme och inga mikrofoner för studenterna. Bra för föreläsning men inte lämpliga för diskussion och gruppaktiviteter. Många salar har bara en projektor och mjuk skärm vid tavlan och är inte lämpliga för hybridundervisning utan att lärare tar med sig all utrustning.
2. Stor teknikstress. Läraren har svårt att sköta tekniken och samtidigt förbereda och genomföra undervisningen.
   Krav på åtgärder?
   Oavsett hur vi utrustar våra salar ska vi sträva efter enkelhet och enhetlighet så att läraren känner igen sig även i en ny sal. I många fall behöver läraren support av en IKT-pedagog eller motsvarande för att hantera en hybridlektion som innehåller olika aktiviteter. Orimligt att läraren ska kunna fokusera på utrusning, inställningar, kameror osv under en lektion.
3. Teknik- och metodikkrav på studenter? Studenter behöver kunna hantera Zoom samt delade dokument eller kollaborativa ytor. De behöver lära sig hur man jobbar effektivt i virtuella grupper, anteckna, lyssna, ställa frågor osv. Detta tar tid och måste tränas genom enkla övningar i början till mer avancerade längre fram.
4. Digital didaktisk kompetens hos lärare.
   Krav? Hur kommuniceras och åtgärdas? Vems ansvar?
5. Nackdelar med synkrona möten Synkrona möten, vare sig i klassrummet eller digitalt, är ofta exkluderande. Ett fåtal deltagare (i synnerhet läraren) dominerar diskussionen och de mest talföra studenterna gynnas. Flera deltagare är osynliga, inte för att de inte har något att bidra med men av andra anledningar. Vissa känner sig underlägsna sina talföra och självständiga kollegor, vissa är oroliga för att säga något ”dumt”, vissa behöver tid att reflektera innan de säger sin mening, vissa har det svårt att formulera sig snabbt i sitt andra/tredje/fjärde språk och vissa är helt enkelt introverta. Den synkrona diskussionen ger mest plats för spontana och ibland ogenomtänkta svar. Den asynkrona digitala diskussionen kan däremot leda till en djupare diskussion, eftersom den ger tid för reflektion och möjligheter för de tysta deltagarna att uttrycka sig. För metoder om hur du kan skapa mer delaktighet och aktivera de ”tysta” studenterna, se boken Silent learners – a guide (Creelman ed, NVL 2017).
6. Måste vi vara uppkopplade hela tiden? En lösning på hybridfrågan är att lektioner delas upp i kortare gemensamma genomgångar i början och slutet av dagen och grupparbete mellan dessa. Efter en halv timmes genomgång av uppgifterna får varje grupp (blandning av campus och distans) flera timmar att tillsammans arbeta med uppgiften både asynkront (via delade dokument, tankekartor, anslagstavlor osv) och synkront (videomöten med valfri plattform, chattkanal osv). Studenterna kan då sitta var de vill och bestämma hur de ska samarbeta. Resultaten presenterar de i en avslutande gemensam session eller i MyMoodle. Fokus på aktivitet. Då har vi mindre behov av lokaler och studenterna är mer aktiva än i klassrummet. Detta kan även betraktas som en hybridversion av konceptet Active Learning Classroom där studenter arbetar i grupper med problemlösning medan läraren faciliterar. (se mer från University of Minnesota, Teaching in an active learning classroom, https://cei.umn.edu/teaching-active-learning-classroom-alc)
7. Kan krav på hybridundervisning återigen sätta fokus på föreläsningsformen trots sitt sämre resultat för studenters lärande? Föreläsningen är den enklaste undervisningsformen både i sal och på distans eftersom den kräver bara enklare former av interaktivitet (handuppräckning eller chatt). Eftersom interaktiv hybridundervisning kräver en mer avancerad teknisk lösning i klassrummet kan det vara frestande att skapa en enklare hybridlösning som fungerar bäst för just föreläsning. Ren föreläsning kan spelas in i förväg med forum eller annan diskussionsyta för frågor och reflektioner. När gruppen samlas för en synkron lektion kan man fokusera på gruppövningar, diskussioner eller andra aktiva lärandeformer. En lektion är inte bara en timmes närvaro men snarare en process med asynkrona inlägg och diskussioner både före, under och efter lektionstimmen. På detta sätt kommer alla studenter till tals.

Befintliga lösningar vid Lnu och andra exempel

Zoomrum: två klassrum som är utrustade för hybridundervisning vid Fakulteten för samhällsvetenskap. I filmen träffar du IKT-pedagoger Ida Qvarnström och Pehr-Henric Danielsson. https://play.lnu.se/media/t/0_w7bjb3ec

Zoom i sal: hur du enkelt kan rigga din sal för föreläsning, seminarium, gruppdiskussioner och minikonferenser via Zoom. Fyra filmer av Christoph Tiedtke, Ekonomihögskolan:

1. Zoom i sal – Enkelt, med enkla medel – Seminarium.
2. Zoom i sal – Enkelt, med enkla medel – endast visa Powerpoint
3. Zoom i sal – Enkelt, med enkla medel – WebCam Stick
4. Zoom i sal – Enkelt, med enkla medel – visa Whiteboarden.

Plexiglas – eftersom Zoom tekniken spegelvänder kan plexiglas med fördel användas om det går att montera och ersätta whiteboard.

Whiteboard på surfplatta med tillhörande penna. Se demonstrationsfilm. 

Surfplatta som whiteboard i Zoom. Film av Åsa Kronkvist (Högskolan i Kristianstad)

Kan e-Glass tekniken (genomskinlig whiteboard som läraren avvänder och talar genom som speglas rätt via koppling till datorn) vara ett bra hjälpmedel? SeHP planerar köpa in två demo ex. för Alexandrias aktivitetsbaserade utbildningslokal och till lokalen i Stella. eGlass In-Classroom Demo