Designprinciper

Datorarbete

Här finner du ett antal designprinciper för nätbaserat lärande som är baserad på denna resurs vetenskapliga underlag. Det finns tre områden där det finns viktiga skilllnader för kommunikation, meningsskapande och lärande inom utbildning och representeras av

  • den för studenter avskalade kontexten som ofta inte i tillräcklig utsträckning tydliggör villkor och förväntningar på studenter

  • kommunikationsaspekter som samtidiga och icke-samtidiga kommunikationsformer med olika möjligheter till lärande samt

  • tillgången till nya meningsbärande resurser (multimodaliteter). 

 

Design principles for web-based education caring for retention and examination success

  • Align expectations for overview and student autonomy

  • Use several examinations rather than a summative exam

  • Design for student activity in terms of engagement and interaction with content –Watch out for assimilative course design -use interaction and production over consumption

  • Design for collaboration –individual examinations can be prepared in a group and vice versa

  • Use a variation of knowledge representations (for course material as well as assignments)

  • Identify your “roadbumps” and even them out (disciplinary and designwise)

  • Map what student processes you need to design for

    – then add the technology that can support it

Se temat ”Självständiga och motiverade studenter”. Synkade förväntningar är en mycket kraftfull påverkansfaktor för studentframgång.

Genom att ha flera mindre examinationer i en kurs ökas vanligtvis rättssäkerheten. Fler olika kunskapsfomer och mål kan fångas in av examinationerna och sårbarheten minskas. En avslutande examination kan vara bekräftande för en bild som växer fram. Vi vet också att någon typ av tidiga prestation eller leverans (använd gärna resultatnoteringar i Ladok) gynnar genomströmningen. Det kan vara kopplat till förförståelse som kan användas i kursen, quiz på hela kursen översiktiligt, frågor till inledande basdelar av kurslitteraturen. Möjligheterna är många och se till att de gynnar kunskapsutvecklingen. Ibland är det viktiga att studenten gör något med innehållet eller sin egen förståelse, inte prestationen eller produkten i detta läge.

  • Tiden studenter bearbetar innehållet i en kurs samvarierar med studieframgång som att klara examinationer och genomströmning.

  • Erbjud eller bygg in återkommande samtida möten som igångsättare eller för att bemöta studenters frågor och funderingar. 

  • I den mån inspelningar används skall de vara interaktiva igångsättare (interaktion och produktion före konsumtion och erbjuda överblick och fokusera hur och varför frågor snarare än vad i form av innehåll. 

  • Fall inte i fällan att erbjuda variation och studentaktivitet oreflekterat med bi-kupor, mentimeter eller slentrianmässiga diskussioner. Skilj på engagemang i kursen och aktivitet i ett moment. 

Individuella examinationer kan förberedas i grupp eller bara som publiceringar där studenter representerar delar som att ”tänka högt”. Då behöver inte alla interagera men den som arbetar individuellt får en möjlighet till fler ögon på sin process. På samma sätt bör gruppexaminationer förberedas infividuellt för att alla skall ha ett kunskapskapital med sig in i gruppexaminationen. Individuella kunskapsöversikter där studenter redogör för sökningar och resultat är bra förberedelse för gruppinsatser som seminarier, debatter, artiklar m.m.

Varierade kunskapsrepresentationer (för presentation av innehåll såväl som bearbetning -film, tabeller, tänka högt, tankekartor, grafik, diskussioner, illustrationer). gynnar inte bara breddat deltagande.Du som lärare kan få en rikare kunskapsbild och möjlighet att verkligen examinera och representera och illustrerar vissa kunskapsmål som är svåra att examinera med linjär textproduktion.

Allmän högskoledidaktisk kunskap och egen disciplinär kunskap hjälper oss att identifiera det vi genom erfarenhet vet att studenter kämpar med. Lägg in aktivt stöd för detta och gärna en design som gör studenterna till stöd för varandra, det ökar deras engagemang och minskar lärares arbetsbörda. Det kan finnas grundläggande begrepp som är viktiga för progression och förståelse som kan bearbetas av studenter enskild via resurser på nätet där du också som lärare kan se vilka frågor som utgör problem för att gå in och bemöta eller använda i kommande möten.

Identifiera vilka processer studenterna behöver genomgå -välj därefter tekniska lösningar

Principerna är baserade på följande studier: 

Bippus, A. M., & Young, S. L. (2000). What behaviours reflect involvement in course? Students’ perceptions and differences between high and low communication apprehensive. Communication Research Reports, 17(3), 310-319. 

Bovill, C. (2013). An investigation of co-created curricula within higher education in the UK, Ireland and the USA. Innovations in Education and Teaching International, 51(1), 15-25.

Conole, G. (2014). Learning design: A practical approach. London: Routledge.

Creelman, A., & Reneland-Forsman, L. (2013). Completion Rates – a false trail to measuring course quality? Let’s call in the HEROEs instead European Journal of Open, Distance and E-Learning, 16(2), 40-49.

Edwards, M. R., & Clinton, M. E. (2019). A study exploring the impact of lecture capture availability and lecture capture usage on student attendance and attainment. Higher  Education(77), 403-421. doi:10.1007/s10734-018-0275-9

Entwistle, N., & Peterson, E. (2004). Conceptions of learning and knowledge in higher education: Relationships with study behaviour and influences of learning environments. International Journal of Educational Research, 41, 407-428. 

Heaslip, G., Donovan, P., & Cullen, J (2014). Student response systems and learner engagement in large classes. Active Learning in Higher Education, 15(1), 11-24. 

Keegan, D. (Ed.) (1993). Theoretical Principles of Distance Education. London and New York: RoutledgeFalmer.

Kreijns, K., Kirschner, P. A., & Jochems, W. (2003). Identifying the pitfalls of social interaction in computer-supported collaborative learning environments. A review of the research. Computers in Human Behaviour, 19(3), 335–353.

Laurillard, D. (2012). Teaching as a Design Science: Building Pedagogical Patterns for Learning and Technology. New York: Routledge.

Leijon, M., & Lindstrand, F. (2012). Socialsemiotik och design för lärande. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3-4), 171-192. 

Martin, F., & Bolliger, D. U. (2018). Engagement matters: Student perceptions on the importance of engagement strategies in the online learning environment. Online Learning, 22(1), 205-222. 

Reneland, L., & Ahlbäck, T. (2007). Collaboration as Quality Interaction in Web-based Education. Advanced Technology for Learning, 4(1), 30-35.

Reneland-Forsman, L. (2009). A Changing Experience: Communication and meaningmaking in web-based teacher training. (PhD monography), Växjö University (now Linnaeus University, Växjö. (no 176, Växjö Univeristy Press)

Reneland-Forsman, L. (2012). Toward a broader understanding of social talk in Web-based courses. Text & Talk, 32 (3), 349-369. 

Reneland-Forsman, L. (2013). Students’web-based actions when linking theory and practice. International Journal of Web Based Communities, 9(4), 448-464. 

Reneland-Forsman, L. (2016). Participating with experience – a case study of students as co-producers of course design. Higher Education Studies, 6(1), 15-23. 

Reneland-Forsman, L. (2017). Student learning cultures as responses to a learning environment. Utbildning & Lärande, 11(1), 48-63. 

Rienties, B., & Toetenel, L. (2016). The impact of learning design on student behaviour, satisfaction and performance: A cross-institutional comparison across 151 modules. Computers in Human Behavior (60), 333-341.

Sorensen, E. (1999). Intellectual Amplification trough Reflection and Didactic Change in Distributed Collaborative Learning. Paper presented at the Computer Support for Collaborative Learning (CSCL), Paola Alto, CA.

Sandeep Gakhal & Caroline Wilson (2019) Is students’ qualitative feedback changing, now it is online? Assessment & Evaluation in Higher Education, 44:3, 476-488,

Taipale, S. (2016). Synchronicity matters: defining the characteristics of digital generations. Information, Communication & Society, 19(1), 80-94. 

Zepke, N., & Leach, L. (2010). Improving student engagement: Ten proposals for action. Active Learning in Higher Education, 11(1), 167-177.